Venös sjukdom

Vad är venös sjukdom?

Venösa sjukdomar är tillstånd där blodflödet genom venerna störs, ofta på grund av att venklaffarna inte fungerar som de ska. Venernas uppgift är att transportera syrefattigt blod tillbaka till hjärtat, ofta mot tyngdkraften – särskilt från benen. För att lyckas med detta har venerna små klaffar som hindrar blodet från att rinna baklänges.

När dessa klaffar blir svaga eller skadade stagnerar blodet i benen, vilket kan orsaka tryckökning, svullnad, missfärgning och i värsta fall sår. Tillståndet kallas kronisk venös insufficiens och kan ge upphov till flera olika venösa sjukdomar.

Åderbråck – ett vanligt symtom på venös svikt

Åderbråck (varicer) är utvidgade, slingrande ytliga vener, ofta synliga under huden på benen. De uppstår när venklaffarna inte orkar hålla emot blodets tyngd och kärlen tänjs ut. Vanliga symtom är tyngdkänsla, värk, svullnad och klåda i benen, särskilt efter långvarigt stående.

Även om åderbråck ofta är ofarliga, kan de vara kosmetiskt störande och ibland leda till komplikationer som eksem, hudförändringar eller blödningar. I mer allvarliga fall kan de utvecklas till venösa bensår.

Kronisk venös insufficiens

Kronisk venös insufficiens (CVI) är ett tillstånd där venklaffarna är permanent försvagade. Det leder till långvarigt högt tryck i benens vener (venös hypertension). Hudförändringar, missfärgningar, eksem, åderbråck och bensår är vanliga följder.

Sjukdomen utvecklas långsamt och ökar med ålder. Riskfaktorer inkluderar stillasittande livsstil, övervikt, graviditet, ärftlighet och tidigare blodproppar. Utan behandling kan CVI leda till stora sår som är svåra att läka och påverkar livskvaliteten.

Djup ventrombos (DVT) – blodpropp i benet

En annan form av venös sjukdom är djup ventrombos (DVT) – en blodpropp som bildas i de djupa venerna, oftast i benet. Symtomen kan vara plötslig svullnad, värk, rodnad och värme. Tillståndet är potentiellt livshotande eftersom proppen kan lossna och orsaka en lungemboli.

Riskfaktorer för DVT inkluderar kirurgi, långvarigt stillaliggande (t.ex. efter operation eller långflygning), p-piller, rökning, ärftlighet och cancer. DVT kräver snabb behandling med blodförtunnande läkemedel.

Ytlig tromboflebit – inflammation i ytlig ven

Tromboflebit innebär inflammation i en ytlig ven, ofta med samtidig blodpropp. Det yttrar sig som en rodnad, ömmande och hård vensträng under huden. Tromboflebit är ofta ofarlig men kan vara smärtsam. I vissa fall behövs antiinflammatorisk behandling eller kompression.

Diagnostik av venösa sjukdomar

Vid misstanke om venös sjukdom görs en klinisk undersökning av benen. Läkaren tittar på hudförändringar, svullnad och synliga åderbråck. För att bekräfta diagnosen används ofta duplex-ultraljud, en metod som visar blodflödet i venerna och eventuella klaffläckage eller blodproppar.

Vid misstänkt DVT kan även blodprov (D-dimer) och bilddiagnostik vara aktuellt. För venösa bensår görs ibland sårbedömning och odling.

Behandling av venös sjukdom

Behandlingen beror på tillståndets typ och svårighetsgrad:

• Kompressionsstrumpor är grunden i behandling av CVI och åderbråck. De minskar svullnad och förbättrar blodflödet.
• Livsstilsförändringar som viktminskning, rörelse och benhöjning hjälper mot symtom och progression.
• Kirurgi eller injektionsbehandling (sklerosering) kan användas vid åderbråck som orsakar besvär.
• Blodförtunnande läkemedel används vid DVT och lungemboli.
• Sårbehandling är ofta nödvändig vid venösa bensår och kräver regelbunden uppföljning.

Förebyggande åtgärder

För att minska risken för venös sjukdom rekommenderas:

• Att undvika långvarigt stillasittande eller stående
• Att regelbundet röra på benen och promenera
• Att använda stödstrumpor vid behov
• Att hålla en hälsosam vikt
• Att undvika rökning
• Att vara uppmärksam på tidiga symtom och söka vård i tid