Anestesi

Överblick

Vad är anestesi?

Anestesi avser användningen av mediciner, även kallade bedövningsmedel, för att hindra dig från att känna smärta under ingrepp eller operationer. Genom att använda dessa medel, blockeras tillfälligt de sensoriska signalerna från dina nerver som sedan skickas till smärtcentra i din hjärna.

Dessutom fungerar olika typer av anestesi på olika sätt. Till exempel bedövar vissa bedövningsmedel specifika delar av kroppen, medan andra bedövar din hjärna, vilket gör att du kan sova dig igenom mer invasiva kirurgiska ingrepp.

Typer av anestesi

Vilken anestesi din vårdgivare använder beror på typen och omfattningen av ingreppet. De olika alternativen är:

• Lokalbedövning: Detta bedövar en liten del av din kropp. Vanligtvis används lokalbedövning för minimalt invasiva ingrepp, såsom gråstarrskirurgi eller hudbiopsi. Under dessa ingrepp är du vaken och medveten.
• Sedering: Kallas även “skymningssömn,” sedering slappnar av dig till den punkt där du tar en tupplur, men du kan vakna om det behövs för att kommunicera. Exempelvis används sedering ofta vid borttagning av visdomständer, hjärtkateterisering och vissa koloskopier. Även om du inte kommer att vara helt medvetslös, är det mindre troligt att du minns själva proceduren.
• Regional anestesi: Denna typ blockerar smärta i en större del av kroppen, som exempelvis en lem eller allt under bröstet. Ett vanligt exempel är epidural för att lindra smärta vid förlossning eller en armblockad för handkirurgi. I vissa fall kan vårdgivare administrera regional anestesi tillsammans med sedering, eller använda den självständigt.
• Generell anestesi: Denna behandling gör dig helt medvetslös och okänslig för smärta eller andra stimuli. Vårdgivare använder generell anestesi vid mer invasiva ingrepp, såsom operationer på huvudet, bröstet eller buken.

Detaljer om proceduren

Vem ger anestesi?

Om du genomgår ett relativt enkelt ingrepp som endast kräver bedövning av ett litet område, kommer den vårdgivare som utför ingreppet vanligtvis att administrera lokalbedövningen själv. Däremot, vid mer komplexa och invasiva ingrepp, kommer en narkosläkare att ansvara för att ordinera bedövningsmedicinerna samtidigt som de hanterar din smärta både före, under och efter operationen.

Förutom narkosläkaren, kan ditt anestesiteam också inkludera:

• Läkare under utbildning (stipendiater eller ST-läkare).
• En legitimerad anestesisjuksköterska (CRNA).
• En certifierad anestesiologassistent (CAA).

Hur ska jag förbereda mig för anestesi?

Se till att din vårdgivare har en aktuell lista över de mediciner, vitaminer och andra kosttillskott du tar. Vissa läkemedel kan interagera med anestesi eller öka risken för komplikationer. Du bör också:

• Undvik mat och dryck i åtta timmar innan du åker till sjukhuset om inget annat anges.
• Sluta röka, även om det bara är en dag före ingreppet, för att förbättra hjärt- och lunghälsan. För bästa resultat, sluta röka två veckor före ditt möte.
• Sluta ta växtbaserade kosttillskott i en till två veckor före ingreppet enligt anvisningar från din leverantör.
• Sluta ta Viagra® eller andra mediciner för erektil dysfunktion minst 24 timmar före ingreppet.
• Ta vissa (men inte alla) blodtrycksmediciner med en klunk vatten enligt instruktionerna från din vårdgivare.

Vad händer under narkos?

Under narkos övervakar en vårdgivare flera viktiga aspekter för att säkerställa din säkerhet och komfort. Specifikt kommer de att:

• Administrera en eller flera typer av anestesi. De kan även ge dig läkemedel mot illamående.
• Övervaka dina vitala tecken, inklusive blodtryck, syrenivå i blodet, puls och hjärtfrekvens.
• Identifiera och hantera eventuella problem, som en allergisk reaktion eller förändringar i vitala tecken.
• Ge riktlinjer för hur du ska hantera smärta efter operationen.

Vad ska jag göra efter att ha fått narkos?

Efter narkos kan din återhämtningstid variera beroende på vilken typ av anestesi du fått. Om du har fått lokalbedövning kan du ofta återgå till arbete eller dina vanliga aktiviteter efter ingreppet, såvida inte din vårdgivare ger andra instruktioner. Men om du har fått regional eller allmän anestesi eller sedering, behöver du mer tid för att återhämta dig. Du bör:

• Se till att någon annan kör dig hem.
• Vila resten av dagen.
• Inte köra eller använda maskiner under 24 timmar.
• Avstå från att dricka alkohol i 24 timmar.
• Endast ta mediciner eller kosttillskott som godkänts av din vårdgivare.
• Undvika att fatta viktiga eller juridiska beslut inom 24 timmar.

Risker/fördelar

Vilka är de potentiella biverkningarna av anestesi?

De flesta biverkningarna av anestesi är tillfälliga och försvinner ofta inom 24 timmar, ibland tidigare. Beroende på typen av anestesi och hur den administrerades, kan du uppleva:

• Rygg- eller muskelsmärta.
• Frossa orsakade av låg kroppstemperatur (hypotermi).
• Svårigheter att urinera.
• Trötthet.
• Huvudvärk.
• Klåda.
• Illamående och kräkningar.
• Smärta, ömhet, rodnad eller blåmärken vid injektionsstället.
• Halsont (faryngit).

Vilka är de potentiella riskerna eller komplikationerna med anestesi?

Varje år får miljontals amerikaner på ett säkert sätt anestesi när de genomgår medicinska ingrepp. Anestesi medför dock en viss risk. Potentiella komplikationer inkluderar:

• Anestesimedvetenhet: Av okänd anledning upplever cirka 1 av 1 000 personer som får narkos medvetenhet under ett ingrepp. Du kanske är medveten om din omgivning men oförmögen att röra dig eller kommunicera.
• Kollapsad lunga (atelektas): Kirurgi som använder narkos eller ett andningsrör kan orsaka en kollapsad lunga. Detta sällsynta tillstånd uppstår när luftsäckar i lungan töms eller fylls med vätska.
• Malign hypertermi: Personer som har malign hypertermi (MH) upplever en farlig reaktion på anestesi. Detta sällsynta ärftliga syndrom orsakar feber och muskelsammandragningar under operationen. Det är viktigt att relatera en personlig eller familjehistoria av MH till din narkosläkare före din narkos för att undvika läkemedel som utlöser denna reaktion.
• Nervskador: Även om det är sällsynt, upplever vissa människor nervskador som orsakar tillfällig eller permanent neuropatisk smärta, domningar eller svaghet.
• Postoperativt delirium: Äldre människor är mer benägna att drabbas av postoperativt delirium. Detta tillstånd orsakar förvirring som kommer och går i ungefär en vecka. Vissa människor upplever långtidsminnes- och inlärningsproblem.

Vem är i riskzonen för anestesikomplikationer?

Det finns flera faktorer som kan göra det mer riskabelt att få anestesi, inklusive:

• Hög ålder: Äldre personer löper större risk för komplikationer.
• Diabetes eller njursjukdom: Dessa tillstånd kan öka risken för biverkningar från anestesi.
• En familjehistoria av malign hypertermi (anestesiallergi): Om detta finns i familjen, bör vårdgivaren vara extra försiktig.
• Hjärtsjukdom, högt blodtryck (hypertoni) eller stroke: Personer med hjärt- och kärlsjukdomar kan vara i högre risk.
• Lungsjukdom, såsom astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL): Dessa tillstånd påverkar andningen och kan komplicera anestesi.
• Fetma (kroppsmasseindex, eller BMI, på 30 eller mer): Fetma kan göra det svårare att administrera anestesi och öka risken för komplikationer.
• Kramper eller neurologiska störningar: Dessa kan påverka hur kroppen reagerar på bedövningsmedel.
• Sömnapné: Andningsuppehåll under sömnen kan påverka anestesiens säkerhet.
• Rökning: Rökning försvårar återhämtningen och kan öka risken för komplikationer.

Återhämtning och framtidsutsikter

Hur länge stannar anestesi i ditt system?

Bedövningsmedel kan stanna i ditt system i upp till 24 timmar. Om du har fått sedering eller regional eller allmän anestesi bör du inte återgå till arbetet eller köra bil förrän läkemedlen har lämnat din kropp. Efter lokalbedövning bör du kunna återuppta normala aktiviteter, så länge din vårdgivare säger att det är okej.

När ska man ringa läkaren?

När ska jag ringa min vårdgivare?

Du bör ringa din vårdgivare om du har fått anestesi och erfarenhet:

• Andningssvårigheter.
• Extrem klåda, nässelutslag eller svullnad.
• Domningar eller förlamning var som helst i kroppen.
• Sluddrigt tal.
• Dysfagi (svårigheter att svälja).

FAQ

Hur länge varar anestesi?

Det beror på förfarandet. Din vårdgivare kommer att bestämma din dosering baserat på dina individuella behov och hur lång tid operationen tar.

Är anestesi ett smärtstillande medel?

Inte tekniskt, även om det hindrar dig från att känna smärta. När folk hänvisar till smärtstillande medel syftar de egentligen på smärtstillande medel eller smärtstillande läkemedel. Analgesi är smärtlindring utan förlust av känsel eller medvetande. Anestesi, å andra sidan, hänvisar till förlust av fysisk känsel med eller utan medvetslöshet.

Hur påverkar anestesi graviditeten?

Generellt sett påverkar lokalbedövning bara ett litet område av kroppen, och det är i allmänhet säkert för personer som är gravida eller ammar. Många gravida får regional bedövning, såsom epidural eller spinalblockad, under förlossningen på ett säkert sätt. Däremot kan din vårdgivare rekommendera att du skjuter upp elektiva ingrepp som kräver regional eller generell anestesi tills efter förlossningen.

Hur påverkar bedövning amningen?

Anestesi är vanligtvis säkert för ammande personer och deras barn. De läkemedel som används i olika typer av anestesi, inklusive narkos, lämnar ditt system snabbt. Din vårdgivare kan dock rekommendera att du pumpar ur den första bröstmjölken efter narkos. Det är en bra idé att fråga din leverantör om detta är något du bör överväga.