Fillers i kinder

Överblick

Vad är fillers i kinder?

Kind filler är ett icke-kirurgiskt kosmetiskt ingrepp som ger dina kinder ett fylligare, mer definierat utseende. En vårdgivare injicerar säkra ämnen som kallas dermal fillers runt och ovanför dina kindben.

Vårdgivare erbjuder många typer av fillers i kinder och kindben. Din vårdgivare kommer att diskutera det bästa alternativet för dig baserat på dina behandlingsmål.

Kindfillers tar vanligtvis mindre än en halvtimme att injicera. Beroende på vilken typ av fyllmedel du använder kan resultaten hålla i ett år eller mer. Som med andra kosmetiska ingrepp har kindfyllnadsinjektioner risker, inklusive blödning och blåmärken.

Varför används kindfiller?

Du kanske vill ha kindfiller för att:

• Definiera och framhäv dina kindben.
• Öka volymen på dina kinder.
• Se mer ungdomlig ut.
• Fyll ut rynkor.
• Jämna linjer.

Vilka typer av kindfyllmedel finns det?

Olika typer av fillers kan förbättra utseendet på dina kindben. Hur kindfillers fungerar beror på vilken typ av filler din leverantör använder:

• Hyaluronsyra (HA): Detta är det vanligaste fyllmedlet. Det är ett naturligt förekommande ämne som finns i din hud. Huden förlorar HA-nivåer när du åldras, vilket resulterar i rynkor och minskad volym. Leverantörer använder HA-injektioner för att öka volymen och för att hålla huden återfuktad. Resultat från HA-fillers varar vanligtvis ungefär ett år. HA-injektioner inkluderar JUVÉDERM® och Restylane®.
• Kalciumhydroxylapatit (CaHA): Detta är ett naturligt förekommande ämne som finns i dina ben. Vårdgivare använder CaHA-injektioner för att ge fyllighet till dina kindben och för att släta ut djupare linjer och rynkor. Resultat från CaHA-fillers varar vanligtvis cirka 15 månader. Radiesse® är ett märke som använder CaHA-fyllmedel.
• Poly-L-mjölksyra (PLLA): Detta är en syntetisk substans som hjälper din kropp att göra sitt eget kollagen. Leverantörer använder vanligtvis PLLA för att behandla djupa rynkor på kinderna. Resultat från PLLA-fillers varar vanligtvis två år eller mer. Ett märke av poly-L-mjölksfillers är Sculptra®.
• Polymetylmetakrylat (PMMA): Dessa små kollagenpärlor hjälper dina kinder att se fasta och fylliga ut. Leverantörer använder PMMA för att ge fasthet och struktur till dina kinder. Resultaten från PMMA kan pågå i flera år, men din vårdgivare kan behöva injicera dem mer än en gång. Bellafill® är ett märke som använder PMMA.

Vem bör inte få kindfiller?

Du bör inte få kindfiller om du är gravid eller ammar (ammar), eller om du har:

• Allergier mot syntetiska ämnen som finns i vissa dermal fillers.
• En blödningsrubbning som blödarsjuka eller talassemi.
• Vissa autoimmuna tillstånd.
• Vissa infektioner som en böld i tanden, öronen, näsan eller halsen eller maginfluensa (gastroenterit).
• Vissa hudsjukdomar.
• Tuberkulos.

Detaljer om proceduren

Vad händer innan en kindfillerprocedur?

Innan du får kindfillers får du en konsultation. Du kanske vill träffa en hudläkare eller plastikkirurg som är specialiserad på dermal filler-injektioner.

Under konsultationen kommer din vårdgivare att titta på ditt ansikte och fråga om dina behandlingsmål. De kommer att föreslå den mest lämpliga kindfillern för dig. De kan föreslå andra kosmetiska ingrepp för att komplettera fillers i kinder.

Din vårdgivare kommer att fråga om din sjukdomshistoria. Du bör berätta om:

• Allergier: Du kan behöva undvika kindfillers om du har vissa allergier.
• Autoimmuna tillstånd: Kindfillers kan orsaka komplikationer om du har vissa autoimmuna tillstånd, inklusive dermatomyosit, lupus och reumatoid artrit.
• Gastrointestinala tillstånd: I sällsynta fall kan fall av klumpig svullnad förekomma hos personer med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.
• Mediciner och kosttillskott: Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), blodförtunnande medel (antikoagulantia) och vissa kosttillskott kan öka risken för blödning och blåmärken.
• Andra kosmetiska ingrepp: Tidigare fillers och injektioner kan påverka mängden och typen av kindfiller som din vårdgivare kommer att använda.
• Hudåkommor: Du kan behöva undvika kindfillers om du har vissa hudsjukdomar eller om din hud är extra känslig.
• Rökning: Du kan läka långsammare om du röker.
• Transplantationer: Du kan ha en ökad risk för infektioner om du har genomgått en benmärgstransplantation eller organtransplantation.
• Vaccinationer: Du kan ha svullnad i samband med vissa vaccinationer.

Din vårdgivare kommer att diskutera eventuella biverkningar och återhämtningstid med dig. De kan markera ditt ansikte för att visa var de kommer att göra injektionerna. De kan också ta bilder av ditt ansikte för att registrera före- och efterresultat.

Vad händer under en kindfillerprocedur?

Under en kindfyllnadsprocedur kommer din vårdgivare att rengöra din hud. Sedan kan de applicera en lotion, kräm, spray eller kylpåsar för att bedöva den. Vissa fyllmedel innehåller redan ett bedövningsmedel.

Din vårdgivare använder en tunn nål för att injicera små mängder fyllmedel under huden. De kan injicera filler på flera ställen på kinden. Du kan känna ett litet nyp eller stick, men kindfyllnadsproceduren orsakar vanligtvis inte smärta.

En kindfillerprocedur tar vanligtvis cirka 15 till 30 minuter.

Vad händer efter en kindfillerprocedur?

Din vårdgivare kan applicera kylklampar på injektionsområdena omedelbart efter fillers i kinder proceduren. Under några dagar efter injektioner med kindfyllmedel kan du ha:

• Blåmärken.
• Obehag.
• Bula.

Med de flesta typer av kindfillers kommer du vanligtvis att se några resultat direkt efter ingreppet. Men det tar ofta flera dagar och ibland flera månader att se fullständiga resultat. PLLA-resultat kan ta upp till två till tre veckor.

Om du har en PMMA-filler måste du massera de behandlade områdena i cirka 5 minuter flera gånger om dagen i en till två veckor.

Risker/fördelar

Vilka är fördelarna med fillers i kinder?

Jämfört med mer invasiva kosmetiska operationer är fördelarna med fillers i kinder bland annat:

• Omedelbara eller nästan omedelbara resultat.
• Lägre kostnader.
• Låg risk för komplikationer.
• Icke-permanenta resultat, så ändringar är möjliga.
• Snabb procedur och återhämtning med liten eller ingen stilleståndstid efteråt.

Vilka är riskerna eller komplikationerna med fillers i kinder och kindben?

Fillers i kinder är ett lågriskingrepp, men komplikationer kan inkludera:

• Blödning.
• Blåmärken.
• Knölar som ser ut som akne.
• Nässelfeber.
• Klåda.
• Rodnad.
• Knölar.
• Svullnad och ömhet.

Dessa komplikationer är vanligtvis tillfälliga och försvinner inom en vecka eller två.

Kindfiller kan också flytta till en annan del av ansiktet. Detta kan göra att ditt ansikte ser skevt (asymmetriskt) eller knöligt ut. Om detta händer kan din vårdgivare ofta använda en annan typ av injektion för att lösa upp fyllnadsmedlet.

Allvarligare komplikationer kan vara:

• Allergisk reaktion mot fyllmedlet.
• Infektioner.
• Läckage av fyllmedlet.
• Domningar.
• Kraftig svullnad (ödem).
• Hudskador eller ärr.
• Missfärgning av huden.

I mycket sällsynta fall kan oavsiktlig injektion av fyllmedel i ett blodkärl orsaka permanenta skador såsom:

• Skada på artärer eller vener.
• Vävnadsdöd.
• Synförlust.

Återhämtning och framtidsutsikter

Vad är återhämtningstiden efter att ha fått fillers i kinder?

Eventuella blåmärken eller svullnad från fillers i kinder bör försvinna inom några dagar. För att förbättra återhämtningstiden och resultaten kan din leverantör föreslå följande i flera dagar:

• Undvik att sminka dig eller lotion i flera timmar.
• Undvik att vidröra injektionsområdena.
• Sluta röka.
• Sov på rygg för att undvika att störa kindfyllmedlet.
• Håll dig borta från solen.

När kan jag gå tillbaka till jobbet eller skolan, köra bil eller äta?

Din vårdgivare kan föreslå att du undviker ansträngande träning i 24 till 48 timmar efter ingreppet. Annars kan du vanligtvis återgå till dina dagliga aktiviteter direkt.

När ska man ringa läkaren?

När ska jag träffa min vårdgivare efter fillers i kinder?

Du bör ringa din vårdgivare om du upplever:

• Asymmetriskt utseende som varar i mer än en vecka.
• Blåmärken, rodnad eller svullnad som varar i mer än en vecka.
• Tecken på infektion, såsom feber eller frossa.

Ring 112 om du har symtom på en allergisk reaktion eller anafylaxi, till exempel andfåddhet (andnöd), för att få hjälp direkt.