Introduktion
Livmoderhalsen (“cervix uteri”) är den nedre, smala delen av livmodern som förbinder livmoderhålan med slidan. Den har en avgörande roll i kvinnans reproduktiva hälsa och fungerar som en passage för spermier, menstruationsblod och barnet vid förlossning. Dessutom fungerar livmoderhalsen som en barriär som skyddar livmodern mot infektioner.
Anatomisk struktur
Livmoderhalsen är ungefär 2,5-3 cm lång och har en cylinderformad struktur. Den delas in i två huvuddelar:
- Portio vaginalis: Den del av livmoderhalsen som buktar in i slidan och är synlig vid gynekologisk undersökning.
- Endocervix: Den inre delen av livmoderhalskanalen som förbinder livmodern med slidan.
Ytan på livmoderhalsen består av två olika typer av epitel:
- Skivepitel: Täcker den yttre delen (portio) och liknar hud.
- Cylinderepitel: Finns i livmoderhalskanalen och producerar slem.
Övergångszonen (transformationszonen) mellan dessa epiteltyper är ett område där cellförändringar och livmoderhalscancer oftast uppstår.
Funktion
Livmoderhalsen har flera viktiga funktioner som är avgörande för både fertilitet och graviditet:
- Skydd: Livmoderhalsen fungerar som en barriär och hjälper till att förhindra att bakterier och infektioner når livmodern och äggledarna, vilket är särskilt viktigt för att bevara en hälsosam miljö för både befruktning och graviditet.
- Slemproduktion: Körtlar i livmoderhalskanalen producerar slem vars konsistens varierar under menstruationscykeln och spelar en central roll i fertilitet:
- Under ägglossning blir slemmet tunnare och mer genomskinligt, vilket underlättar spermiernas passage och ökar chanserna för befruktning.
- Under resten av cykeln är slemmet tjockare och bildar en skyddande propp i livmoderhalsen för att minska risken för infektion och skapa en stabil miljö i livmodern, särskilt under graviditeten.
- Passage vid förlossning: Under graviditeten förblir livmoderhalsen stängd och förseglad av en slempropp för att skydda fostret. När förlossningen närmar sig mjuknar och vidgas livmoderhalsen successivt upp till cirka 10 cm, vilket möjliggör barnets passage genom förlossningskanalen.
Vanliga tillstånd och sjukdomar i livmoderhalsen
Livmoderhalsen kan drabbas av flera olika tillstånd, varav vissa är helt ofarliga medan andra kräver behandling. Ett av de vanligaste är livmoderhalspolyper, små godartade utväxter som kan orsaka blödningar eller ökade flytningar. Dessa upptäcks ofta vid en gynekologisk undersökning och kan enkelt avlägsnas.
Ett allvarligare tillstånd är livmoderhalscancer, som i de flesta fall orsakas av HPV (humant papillomvirus). Sjukdomen kan förebyggas genom HPV-vaccination och regelbundna cellprovskontroller inom gynekologiska screeningprogram. Cellförändringar i livmoderhalsen kan vara ett förstadium till cancer, men om de upptäcks tidigt vid en cellprovskontroll kan de behandlas innan de utvecklas vidare.
En annan vanlig åkomma är cervicit, en inflammation i livmoderhalsen som ofta beror på infektioner som klamydia eller gonorré. Symtomen kan inkludera onormala flytningar och blödningar efter samlag, och behandling sker vanligtvis med antibiotika.
Att regelbundet gå på gynekologiska undersökningar är viktigt för att upptäcka och behandla eventuella förändringar i tid.
Diagnostik och undersökning
- Gynekologisk undersökning: Livmoderhalsen inspekteras och känns igenom.
- Cellprov: Tas från transformationszonen för att upptäcka cellförändringar.
- Kolposkopi: En förstorad undersökning av livmoderhalsen vid misstänkta cellförändringar.
- Biopsi: Vävnadsprov tas vid behov för mikroskopisk analys.
Livmoderhalsens roll under graviditet
Under graviditeten förblir livmoderhalsen stängd och förseglad av en slempropp för att skydda fostret mot infektioner. När förlossningen närmar sig mjuknar och kortas livmoderhalsen, och slemproppen går ofta ut strax innan eller i samband med att förlossningen startar.
Sammanfattning
Livmoderhalsen är ett vitalt organ i det kvinnliga reproduktiva systemet. Dess funktion som barriär, passage och slemproducent är avgörande för både fertilitet och skydd mot infektioner. Regelbundna gynekologiska kontroller och cellprovstagningar är viktiga för att upptäcka cellförändringar och förhindra livmoderhalscancer. Kunskap om livmoderhalsens funktion och sjukdomar bidrar till bättre reproduktiv och allmän kvinnlig hälsa.