Klimakteriet

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet för kvinnor och innebär ofta förändringar både fysiskt och mentalt, som att ta hand om åldrande släktingar eller stödja barn som blir vuxna. Vissa kvinnor kan känna lättnad när menstruationen upphör, men för många medför denna fas symtom som värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar, vilket kan påverka vardagen avsevärt. Många kvinnor söker hjälp från vården för att hantera dessa symtom, eller överväger livsstilsförändringar för att må bättre under klimakteriet.

Vissa kvinnor har inga större problem med klimakteriebesvär och kan till och med känna sig lättade över att inte längre behöva oroa sig för smärtsamma menstruationer eller risken att bli gravida. Däremot kan klimakteriet för andra medföra besvär som värmevallningar, sömnproblem, smärta vid samlag, humörsvängningar, irritabilitet, depression eller en kombination av dessa symtom. Därför väljer vissa kvinnor att prata med sin läkare om livsstilsförändringar eller medicinsk behandling för att lindra symtomen.

För att läsa mer om dessa symtom och hur de påverkar kvinnor, kan du besöka sidan Humörsvängningar och sömnproblem – de största utmaningarna under klimakteriet, där vi går djupare in på hur klimakteriet påverkar både kropp och sinne.

Förståelse av klimakteriet

Menopausen inträffar efter att 12 månader har passerat sedan kvinnans sista menstruation. Åren före denna tidpunkt, när kvinnor ofta upplever förändringar i menstruationscyklerna, värmevallningar eller andra symtom, kallas övergången till klimakteriet eller perimenopaus.

Övergången till klimakteriet börjar oftast mellan 45 och 55 års ålder. Den varar vanligtvis omkring sju år men kan vara så lång som 14 år. Längden på denna period kan bero på livsstilsfaktorer som rökning, åldern när den börjar, samt ras och etnicitet. Under perimenopaus varierar kroppen avsevärt i sin produktion av östrogen och progesteron, två hormoner som äggstockarna producerar.

Klimakterieövergången påverkar varje kvinna unikt och på olika sätt. Kroppen börjar använda energi annorlunda, fettceller förändras, och kvinnor kan lättare gå upp i vikt. Du kan även uppleva förändringar i din ben- eller hjärthälsa, kroppens form och sammansättning, eller din fysiska förmåga.

Är det klimakteriet?

Om du upplever symtom som är vanliga under klimakteriet kan din läkare ställa frågor om din ålder, symtom och familjehistoria för att avgöra om det verkligen är klimakterieövergången som orsakar problemen. I vissa fall kan din läkare föreslå ett blodprov för att kontrollera nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH) och östradiol (E2) för att utesluta andra orsaker till förändringarna du upplever.

Även om klimakterieövergången ofta kallas ”klimakteriet,” inträffar den egentliga menopausen först ett år efter kvinnans sista menstruation. Därför bör en kvinna som inte vill bli gravid fortsätta att använda preventivmedel i minst 12 månader efter sin sista menstruation.

En hysterektomi eller kirurgiskt avlägsnande av äggstockarna, som producerar hormoner, kan också utlösa klimakteriet. Om läkare tar bort livmodern eller äggstockarna utan att hormoner ges, upplever du klimakteriebesvär omedelbart.

Efter klimakteriet går kvinnor in i postmenopaus. Postmenopausala kvinnor är mer sårbara för hjärtsjukdomar och benskörhet. Under denna tid är det viktigt att fortsätta äta en hälsosam kost, vara fysiskt aktiv och se till att få tillräckligt med kalcium för optimal benhälsa.

Studien om kvinnors hälsa över hela nationen

Utforska resultat från Study of Women’s Health Across the Nation (SWAN)  — i denna serie faktablad som täcker benhälsa, minne och kognition, värmevallningar och mer.

Tecken och symtom på klimakteriet

Många delar av en kvinnas kropp använder östrogen, och när nivåerna minskar kan olika symtom uppstå. Många kvinnor upplever milda symtom som de kan lindra genom livsstilsförändringar, till exempel att undvika koffein eller använda en bärbar fläkt. Vissa kvinnor behöver ingen behandling alls, medan andra kan uppleva mer intensiva symtom. Svårighetsgraden av symtomen kan variera avsevärt globalt och påverkas av faktorer som ras och etnicitet.

Här är några vanliga förändringar du kan märka under övergången till klimakteriet. Vissa av dessa kan vara en del av åldrandet snarare än direkt relaterade till klimakteriet.

Förändringar i menstruationen

Detta är ofta det första du märker. Dina menstruationer kanske inte längre är regelbundna. De kan vara kortare eller längre, och blödningen kan vara rikligare eller lättare än vanligt. Dessa förändringar är normalt, men du bör uppsöka läkare om:

• Dina menstruationer kommer mycket tätt inpå varandra.
• Du har kraftiga blödningar.
• Du har mellanblödningar.
• Din menstruation varar längre än en vecka.
• Du börjar blöda igen efter att ha varit utan menstruation i över ett år.

Värmevallningar

Många kvinnor upplever värmevallningar, som kan pågå i flera år efter menopausen. Värmevallningar kan vara relaterade till förändrade östrogennivåer. De innebär en plötslig känsla av värme i hela kroppen eller i den övre delen av kroppen. Ditt ansikte och din nacke kan bli röda, och du kan få röda fläckar på bröstet, ryggen eller armarna. Kraftig svettning och köldfrossa kan följa. Värmevallningar kan vara mycket milda eller så starka att de väcker dig på natten (kallas då nattsvettningar). Värmevallningar kan pågå mellan 30 sekunder och 10 minuter och inträffa flera gånger i timmen, några gånger om dagen, eller bara en gång eller två gånger i veckan.

Blåskontroll

Förlust av blåskontroll kallas inkontinens. Du kan känna en plötslig lust att urinera eller uppleva urinläckage vid träning, nysningar eller skratt. Det första steget i behandling av inkontinens är att kontakta en läkare. Blåskatarr är också vanligt i medelåldern.

Sömn

Många kvinnor börjar få svårt att sova under denna period. Du kanske har svårt att somna eller vaknar för tidigt. Nattsvettningar kan också väcka dig, och om du vaknar under natten kan det vara svårt att somna om.

Vaginal hälsa och sexualitet

Efter klimakteriet kan vaginan bli torrare, vilket kan göra samlag obehagligt. Du kan också märka att dina känslor om sex förändras. Vissa kvinnor känner sig mindre intresserade, medan andra känner sig friare och sexigare, eftersom graviditet inte längre är möjligt. Det är dock viktigt att komma ihåg att du fortfarande kan vara i riskzonen för könssjukdomar, som gonorré eller HIV/AIDS.

Humörsvängningar

Du kan känna dig mer irriterad eller ha humörsvängningar runt tiden för klimakteriet. Vetenskapen har inte fullt ut förstått varför detta händer. Stress, familjeförändringar som vuxna barn eller åldrande föräldrar, tidigare depression eller trötthet kan bidra till dessa humörförändringar.

Fysiska förändringar

Din midja kan bli större, och du kan förlora muskelmassa och gå upp i vikt. Din hud kan bli tunnare, och du kan få minnesproblem. Leder och muskler kan kännas stela och värka. Vissa kvinnor kan också uppleva huvudvärk, hjärtklappning och andra kroppsliga förändringar.

Eftersom förändrade hormonnivåer kan orsaka dessa symtom, är det svårt att förutsäga hur ofta eller hur allvarliga de kommer att vara. Det är viktigt att följa upp med en läkare om du upplever betydande obehag eller oro.

Behandling av symtom under klimakteriet: Vad är rätt för mig?

Att bestämma om och hur man ska behandla symtomen under klimakterieövergången kan vara en personlig och ibland komplicerad fråga. Diskutera dina symtom, din familje- och medicinska bakgrund, samt dina preferenser med din läkare. Oavsett vad du väljer, se till att träffa din läkare årligen för att gå igenom din behandlingsplan och diskutera eventuella förändringar du vill göra.

Här är några alternativ för att hantera vanliga klimakteriesymtom:

• Värmevallningar: Det finns både livsstilsförändringar och medicinska behandlingar som kan lindra värmevallningar. Att undvika triggers som kryddig mat och alkohol, bära lagerkläder, och använda en bärbar fläkt kan hjälpa.
• Sömnproblem: Förbättra din sömnrutin genom att skapa en lugnande sömnmiljö, undvika koffein på kvällen och försöka hålla en regelbunden sömncykel. Om nattsvettningar stör din sömn, prata med din läkare om eventuella behandlingsalternativ.
• Sexuella problem: Du kan behandla vaginal torrhet med fuktgivande vaginalkrämer eller glidmedel. Hormonterapi eller andra behandlingar kan också vara lämpliga om sex blir smärtsamt.