Klimakteriet är en tidpunkt då du har gått 12 månader i följd utan en menstruationscykel. Tiden fram till klimakteriet kallas förklimakteriet. Det är då många kvinnor eller personer som tilldelats kvinnligt kön vid födseln (AFAB) börjar övergå till klimakteriet. De kan märka förändringar i sina menstruationscykler eller ha symtom som värmevallningar.
Naturligt klimakterium är det permanenta slutet på menstruationen som inte sker på grund av någon typ av medicinsk behandling. Processen sker gradvis och sker i tre steg:
Medelåldern för klimakteriet i USA är cirka 51 år. Övergången till klimakteriet börjar dock vanligtvis i mitten av 40-årsåldern.
Det finns flera symtom som kan innebära att du går in i klimakteriet.
Du kan vara på väg in i klimakteriet om du börjar uppleva några eller alla av följande symtom:
Vissa personer kan också uppleva:
Förändringar i dina hormonnivåer orsakar dessa symtom. Vissa personer kan ha intensiva symtom på klimakteriet, medan andra har milda symtom. Alla kommer inte att ha samma symtom när de går över till klimakteriet.
Kontakta en vårdgivare om du är osäker på om dina symtom är relaterade till klimakteriet eller något annat hälsotillstånd.
Du kan ha symtom på klimakteriet i upp till 10 år. De flesta upplever dock symtom på klimakteriet i mindre än fem år.
Värmevallningar är ett av de vanligaste symptomen på klimakteriet. Det är en kortvarig känsla av värme. Bortsett från värmen kan värmevallningar också komma med:
Värmevallningarnas intensitet, frekvens och varaktighet skiljer sig åt för varje individ. Vanligtvis är värmevallningar mindre allvarliga med tiden.
När klimakteriet inträffar av sig självt (naturligt klimakterium) är det en normal del av åldrandet. Klimakteriet definieras som ett helt år utan menstruationsblödning, i frånvaro av någon operation eller medicinskt tillstånd som kan få blödningen att upphöra, t.ex. hormonella födelsekontroll, Strålbehandling eller kirurgiskaborttagning av äggstockarna.
När du åldras börjar din reproduktionscykel sakta ner och förbereder sig för att sluta. Denna cykel har fungerat kontinuerligt sedan puberteten. När klimakteriet närmar sig producerar dina äggstockar mindre av ett hormon som kallas östrogen. När denna minskning inträffar börjar din menstruationscykel (mens) att förändras. Det kan bli oregelbundet och sedan sluta.
Fysiska förändringar kan också ske när din kropp anpassar sig till olika nivåer av hormoner. Symtomen du upplever under varje steg av klimakteriet (förklimakteriet, klimakteriet och postmenopausen) är alla en del av din kropps anpassning till dessa förändringar.
De traditionella förändringarna som vi tänker på som “klimakteriet” sker när dina äggstockar inte längre producerar höga nivåer av hormoner. Dina äÄggstockar är de reproduktiva körtlarna som lagrar och släpper ägg. De producerar också hormonerna östrogen och progesteron. Tillsammans styr östrogen och progesteron menstruationen. Östrogen påverkar också hur din kropp använder kalcium och upprätthåller kolesterolnivåerna i blodet.
När klimakteriet närmar sig släpper dina äggstockar inte längre ägg, och du kommer att få din sista menstruationscykel.
Du vet att du har nått klimakteriet när du har gått 12 månader i följd utan menstruation. Kontakta din vårdgivare om du har någon typ av vaginal blödning efter klimakteriet. Vaginal blödning efter klimakteriet kan vara ett tecken på ett allvarligare hälsoproblem.
Det finns flera sätt som din vårdgivare kan diagnostisera klimakteriet. Den första är att diskutera din menstruationscykel under det senaste året. Klimakteriet är unikt eftersom din vårdgivare diagnostiserar det efter att det inträffat. Om du har gått ett helt år (12 månader i sträck) utan mens har du gått in i klimakteriet och kan vara postmenopausal.
Klimakteriet är en naturlig process som din kropp går igenom. I vissa fall kanske du inte behöver någon behandling för klimakteriet. När du diskuterar behandling av klimakteriet med din vårdgivare handlar det om att behandla de symtom på klimakteriet som stör ditt liv. Det finns många olika typer av behandlingar för klimakteriebesvären. De viktigaste typerna av behandling för klimakteriet är:
Det är viktigt att prata med din vårdgivare medan du går igenom klimakteriet för att skapa en behandlingsplan som fungerar för dig. Varje person är annorlunda och har unika behov.
Under klimakteriet går din kropp igenom stora hormonella förändringar – vilket minskar mängden hormoner som den producerar. Dina äggstockar producerar östrogen och progesteron. När dina äggstockar inte längre producerar tillräckligt med östrogen och progesteron kan hormonbehandling kompensera för förlorade hormoner. Hormonbehandling ökar dina hormonnivåer och kan hjälpa symtom som värmevallningar och vaginal torrhet. Det kan också hjälpa till att förebygga osteoporos.
Hälsoriskerna med hormonbehandling är bland annat:
Dessa risker är lägre om du påbörjar hormonbehandling inom 10 år efter klimakteriet. Därefter är risken för hjärt- och kärlsjukdomar högre.
Det finns ett samband mellan kraftiga värmevallningar och nattliga svettningar och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vårdgivare kan föreslå att du påbörjar hormonbehandling om du har dessa allvarliga symtom eftersom det är en indikator på framtida kardiovaskulär risk.
Att gå på hormonbehandling är ett individuellt beslut. Diskutera alla tidigare medicinska tillstånd och din familjehistoria med din vårdgivare för att förstå riskerna kontra fördelarna med hormonbehandling.
Även om hormonbehandling är en mycket effektiv metod för att lindra klimakteriebesvär, är det inte den perfekta behandlingen för alla. Icke-hormonella behandlingar inkluderar förändringar i din kost och livsstil. Dessa behandlingar är ofta bra alternativ för personer som har andra medicinska tillstånd eller nyligen har behandlats för bröstcancer. De viktigaste icke-hormonella behandlingarna som din vårdgivare kan rekommendera inkluderar:
Ibland kan en förändring av kosten hjälpa till att lindra klimakteriebesvären. Begränsning av mängden koffein du konsumerar varje dag och att skära ner på kryddig mat kan göra dina värmevallningar mindre allvarliga. Du kan också lägga till livsmedel som innehåller växtöstrogen i din kost. Växtöstrogen (isoflavoner) är inte en ersättning för det östrogen som din kropp producerar före klimakteriet. Livsmedel att prova inkluderar:
Vissa saker i ditt dagliga liv kan utlösa värmevallningar. För att lindra dina symtom, försök att identifiera dessa utlösare och arbeta runt dem. Det kan handla om att hålla ditt sovrum svalt på natten, bära lager av kläder eller sluta röka. Viktminskning kan också hjälpa mot värmevallningar.
Att träna kan vara svårt om du har att göra med värmevallningar, men träning kan hjälpa till att lindra flera andra symtom på klimakteriet. Motion kan hjälpa dig att sova hela natten och rekommenderas om du har sömnlöshet. Lugna, lugna typer av träning som yoga kan också hjälpa till med ditt humör och lindra eventuella rädslor eller ångest du kan känna.
Att prata med andra människor som också går igenom klimakteriet kan vara en stor lättnad för många. Att gå med i en stödgrupp kan inte bara ge dig utlopp för de många känslor som går genom ditt huvud, utan också hjälpa dig att svara på frågor som du kanske inte ens vet att du har.
Receptbelagda läkemedel som östrogenbehandling (östrogen i en kräm, gel eller piller), p-piller och antidepressiva medel (SSRI och SNRI) kan hjälpa till att hantera symtom på klimakteriet som humörsvängningar och värmevallningar. Receptbelagda vaginalkrämer kan hjälpa till att lindra vaginal torrhet. Ett anfallsläkemedel som kallas gabapentin har visat sig lindra värmevallningar. Prata med din vårdgivare för att se om icke-hormonella läkemedel kan fungera för att hantera dina symtom.
Möjligheten till graviditet försvinner när du är postmenopausal. Du kan dock bli gravid under klimakteriet (förklimakteriet). Om du inte vill bli gravid bör du fortsätta att använda någon form av födelsekontroll tills du är säker på att du har gått igenom klimakteriet. Fråga din vårdgivare innan du slutar använda preventivmedel.
Det finns flera tillstånd som du kan löpa högre risk för efter klimakteriet. Din risk för alla tillstånd beror på många saker som din familjehistoria, din hälsa före klimakteriet och livsstilsfaktorer. Två tillstånd som påverkar din hälsa efter klimakteriet är benskörhet och kranskärlssjukdom.
Osteoporos, en sjukdom som kallas benskörhet, uppstår när insidan av benen blir mindre täta, vilket gör dem mer ömtåliga och sannolikt kommer att göra det lättare för fraktur. Östrogen spelar en viktig roll för att bevara benmassan. Östrogen signalerar till cellerna i benen att sluta brytas ner.
Människor förlorar i genomsnitt 25 % av sin benmassa från klimakteriet till 60 års ålder. Detta beror till stor del på förlusten av östrogen. Med tiden kan denna förlust av ben leda till benfrakturer. Din vårdgivare kanske vill testa styrkan i dina ben med tiden. Testning av bentäthet, även kallad Bentäthetsmätning, är ett snabbt sätt att se hur mycket kalcium du har i vissa delar av skelettet. Testet används för att upptäcka osteoporos och osteopeni. Osteopeni är en sjukdom där bentätheten minskar och detta kan vara ett förstadium till senare osteoporos.
Om du har osteoporos eller osteopeni kan dina behandlingsalternativ inkludera östrogenbehandling.
Kranskärlssjukdom är förträngning eller blockering av artärer som förser hjärtmuskeln med blod. Detta händer när fettplack byggs upp i artärväggarna (känd som åderförkalkning). Denna ansamling är förknippad med höga nivåer av kolesterol i blodet. Efter klimakteriet ökar risken för kranskärlssjukdom på grund av flera saker, bland annat:
Fördelarna och riskerna med hormonbehandling varierar beroende på din ålder och hälsohistoria. I allmänhet tenderar yngre människor i 50-årsåldern att få mer nytta av hormonbehandling jämfört med de som är postmenopausala i 60-årsåldern. Personer som genomgår för tidigt klimakterium får ofta hormonbehandling fram till 50 års ålder för att kompensera för de extra åren av östrogenförlust.
Vissa människor kan uppleva problem med att sova hela natten och sömnlöshet under klimakteriet. Detta kan vara en normal biverkning av själva klimakteriet, eller så kan det bero på ett annat symptom på klimakteriet. Värmevallningar är en vanlig orsak till sömnlösa nätter under klimakteriet.
Efter klimakteriet har din kropp mindre östrogen. Denna stora förändring i din hormonbalans kan påverka ditt sexliv. Många som upplever klimakteriet kan märka att de inte är lika lättväckta som tidigare. Ibland kan människor också vara mindre känsliga för beröring och annan fysisk kontakt än före klimakteriet.
Dessa känslor, tillsammans med de andra känslomässiga förändringar du kan uppleva, kan alla leda till ett minskat intresse för sex. Tänk på att din kropp genomgår en hel del förändringar under klimakteriet. Några av de andra faktorerna som kan spela en roll i en minskad sexlust kan vara:
Alla dessa faktorer kan störa ditt liv och till och med orsaka spänningar i dina relationer. Utöver dessa förändringar kan de lägre nivåerna av östrogen i kroppen orsaka en minskning av blodtillförseln till slidan. Detta kan orsaka torrhet. När du inte har rätt mängd glidmedel i slidan kan det leda till smärtsamma samlag.
Var inte rädd för att prata med din vårdgivare om eventuella minskningar du upplever i din sexlust. Din vårdgivare kommer att diskutera alternativ för att hjälpa dig att må bättre. Du kan till exempel behandla vaginal torrhet med receptfria, vattenlösliga eller silikonglidmedel. Din vårdgivare kan också ordinera östrogen eller icke-östrogenhormoner för att behandla den vaginala vävnaden. De kan ordinera detta i en låg dos kräm, piller eller vaginalring.
Det är inte alla människor som upplever en minskad sexuell lust. I vissa fall är det precis tvärtom. Det kan bero på att det inte längre finns någon rädsla för att bli gravid. För många gör detta att de kan njuta av sex utan att behöva oroa sig för familjeplanering.
Det är dock fortfarande viktigt att använda skydd (kondomer) under sex om du inte är i ett monogamt förhållande. Du måste fortfarande skydda dig mot sexuellt överförbara infektioner (STI). Du kan få en könssjukdom när som helst i ditt liv, även efter klimakteriet.
Nej, du kan inte bli gravid efter klimakteriet eftersom ägglossningen inte längre sker.
Det kan det. Hormonförändringar kan påverka din vikt. Du kan till exempel börja tappa muskler när du blir äldre, vilket kan påverka hur din kropp går upp i vikt.
Ja. Dina tänder och tandkött är mottagliga för de hormonella förändringar som uppstår under klimakteriet. Detta kan leda till märkbara symtom som muntorrhet eller känsliga tänder och tandkött. Detta kan öka risken för att utveckla hål i tänderna eller tandköttsinflammation.
Ja. Ett av symptomen på övergången till klimakteriet är torra ögon.
Ja, hårväxt i ansiktet kan vara en förändring relaterad till klimakteriet. Detta beror på att testosteron är relativt högre än östrogen. Om ansiktsbehåring blir ett problem för dig kan vaxning eller användning av andra hårborttagningsmedel vara alternativ.
Tyvärr kan koncentrationssvårigheter och mindre minnesproblem vara en normal del av klimakteriet. Även om detta inte händer alla, kan det hända. Om du har minnesproblem under klimakteriet, ring din vårdgivare. Flera aktiviteter har visat sig stimulera hjärnan och hjälpa till att föryngra ditt minne. Dessa aktiviteter kan omfatta:
Klimakteriet, när det inträffar mellan 45 och 55 års ålder, anses vara “naturligt” och är en normal del av åldrandet. Klimakteriet som inträffar före 45 års ålder kallas tidigt klimakterium. Klimakteriet som inträffar vid 40 år eller yngre anses vara för tidigt klimakterium. När det inte finns någon medicinsk eller kirurgisk orsak till för tidigt klimakterium kallas det Primär ovariell insufficiens.
Ja, flera faktorer relaterade till klimakteriet kan leda till depression. Din kropp går igenom många förändringar under klimakteriet. Det finns extrema förändringar i dina hormonnivåer, du kanske inte sover bra på grund av värmevallningar och du kan uppleva humörsvängningar. Ångest och rädsla kan också spela in under denna tid.
Om du upplever något av symtomen på depression, tala med din vårdgivare. Under ditt samtal kommer din vårdgivare att berätta om olika typer av behandling och kontrollera att det inte finns något annat medicinskt tillstånd som orsakar din depression.
Klimakteriet kan orsaka en mängd olika känslomässiga förändringar, inklusive:
Alla dessa känslomässiga förändringar kan ske även utanför klimakteriet. Du har förmodligen upplevt några av dem under ditt liv.
Din vårdgivare kanske kan ordinera ett läkemedel som hjälper dig (hormonbehandling eller ett antidepressivt läkemedel). Det kan också hjälpa att bara veta att det finns ett namn för de känslor du upplever. Stödgrupper och rådgivning är användbara verktyg för att hantera känslomässiga förändringar under klimakteriet.
Tyvärr är problem med urinblåsekontroll (även kallad urininkontinens) vanliga för personer som går igenom klimakteriet. Det finns flera orsaker till att detta händer, bland annat:
Det beror på om din kirurg också tog bort dina äggstockar under hysterektomin. Om du behöll dina äggstockar kanske du inte får symtom på klimakteriet direkt. Om din kirurg också tar bort dina äggstockar kommer du att få symtom på klimakteriet omedelbart.
Ja, du kan fortfarande få orgasm efter klimakteriet. En orgasm kan kännas svår att uppnå när du väl har nått klimakteriet, men det finns ingen fysisk anledning att hindra dig från att få orgasm.
Andropaus, eller manligt klimakterium, är en term som beskriver minskande testosteronnivåer hos män eller personer som tilldelats manligt kön vid födseln (AMAB). Testosteronproduktionen hos män minskar med cirka 1 % per år – mycket mer gradvis än östrogenproduktionen hos kvinnor. Vårdgivare debatterar ofta att kalla denna långsamma nedgång i testosteron för “klimakteriet” eftersom det inte är ett lika drastiskt hormonskifte och inte har samma intensitet av biverkningar som klimakteriet hos kvinnor. Vissa män kommer inte ens att märka förändringen eftersom den sker under många år eller decennier. Andra namn för den manliga versionen av klimakteriet är åldersrelaterade lågt testosteron, manlig hypogonadism eller androgenbrist.
