Ont i knäna

Överblick

Ont i knäna är ett vanligt klagomål som drabbar människor i alla åldrar. Knäsmärta kan vara resultatet av en skada, till exempel ett brustet ligament eller trasigt brosk. Medicinska tillstånd – inklusive artrit, gikt och infektioner – kan också orsaka knäsmärta.

Många typer av lindrig knäsmärta svarar bra på egenvårdsåtgärder. Sjukgymnastik och knästöd kan också hjälpa till att lindra smärta. I vissa fall kan dock ditt knä behöva kirurgisk reparation.

Symtom

Platsen och svårighetsgraden av knäsmärta kan variera beroende på orsaken till problemet. Tecken och symtom som ibland följer med knäsmärta inkluderar:

• Svullnad och stelhet
• Rodnad och värme vid beröring
• Svaghet eller instabilitet
• Knäppande eller knastrande ljud
• Oförmåga att helt räta ut knäet

När ska man träffa en läkare?

Kontakta din läkare om du:

• Tål inte vikt på knät eller känns som om knät är instabilt eller ger upp
• Har markerad svullnad i knäna
• Kan inte sträcka ut eller böja knäet helt
• Se en uppenbar deformitet i benet eller knäet
• Har feber, förutom rodnad, smärta och svullnad i knät
• Har svår knäsmärta som är förknippad med en skada

Orsakar

Skador är en vanlig orsak till knäsmärta, inklusive ligamentskador och broskskador. Mekaniska problem såsom lösa kroppar i ledutrymmet eller iliotibialbandssyndrom kan också ge upphov till besvär. Dessutom kan olika typer av artrit, såsom artros och ledgångsreumatism, påverka knäna negativt. Faktorer såsom övervikt och brist på muskelflexibilitet kan öka risken för knäproblem.

Skador

Torn meniscus

En knäskada kan drabba något av de ligament, senor eller vätskefyllda säckar (bursae) som omger knäleden samt de ben, brosk och ligament som bildar själva leden. Några av de vanligaste knäskadorna inkluderar:

• Korsbandsskada. En ACL-skada är en bristning av det främre korsbandet (ACL) – ett av fyra ligament som förbinder skenbenet med lårbenet. En korsbandsskada är särskilt vanlig hos personer som spelar basket, fotboll eller andra sporter som kräver plötsliga riktningsförändringar.
• Frakturer. Benen i knäet, inklusive knäskålen (patella), kan brytas vid fall eller bilolyckor. Personer vars ben har försvagats av osteoporos kan ibland drabbas av en knäfraktur bara genom att trampa fel.
• Trasig menisk. Menisken är det sega, gummiaktiga brosket som fungerar som en stötdämpare mellan skenbenet och lårbenet. Den kan slitas sönder om du plötsligt vrider knät medan du bär vikt på den.
• Knäbursit. Vissa knäskador orsakar inflammation i slemsäcken, de små vätskesäckarna som dämpar utsidan av knäleden så att senor och ligament glider smidigt över leden.
• Patellar tendinit. Tendinit orsakar irritation och inflammation i en eller flera senor – de tjocka, fibrösa vävnaderna som fäster muskler vid ben. Denna inflammation kan uppstå när det finns en skada på knäskålssenan, som går från knäskålen (patella) till skenbenet och gör att du kan sparka, springa och hoppa. Löpare, skidåkare, cyklister och de som är involverade i hoppsporter och aktiviteter kan utveckla patellar tendinit.

Mekaniska problem

Några exempel på mekaniska problem som kan orsaka ont i knäna inkluderar:

• Lös kropp. Ibland kan skada eller degeneration av ben eller brosk leda till att en bit ben eller brosk bryts av och flyter i ledutrymmet. Detta kanske inte skapar några problem om inte den lösa kroppen stör knäledens rörelse, i vilket fall effekten är ungefär som en penna som fastnat i ett dörrgångjärn.
• Iliotibialbandssyndrom. Detta inträffar när det hårda vävnadsbandet som sträcker sig från utsidan av höften till utsidan av knät (iliotibialbandet) blir så hårt att det skaver mot den yttre delen av lårbenet. Långdistanslöpare och cyklister är särskilt mottagliga för iliotibialbandssyndrom.
• Knäskålen ur led. Detta inträffar när det triangulära benet som täcker framsidan av ditt knä (patella) glider ur sin plats, vanligtvis på utsidan av ditt knä. I vissa fall kan knäskålen förbli förskjuten och du kommer att kunna se luxationen.
• Smärta i höft eller fot. Om du har ont i höfter eller fötter kan du ändra ditt sätt att gå för att skona din smärtsamma led. Men denna förändrade gång kan belasta knäleden mer och orsaka knäsmärta.

Typer av artrit

Det finns mer än 100 olika typer av artrit. De sorter som mest sannolikt kommer att påverka knäet inkluderar:

• Artros. Artros, som ibland kallas degenerativ artrit, är den vanligaste typen av artrit. Det är ett förslitningstillstånd som uppstår när brosket i knät försämras med användning och ålder.
• Ledgångsreumatism. Reumatoid artrit är den mest försvagande formen av artrit och är ett autoimmunt tillstånd som kan drabba nästan alla leder i kroppen, inklusive knäna. Även om reumatoid artrit är en kronisk sjukdom tenderar den att variera i svårighetsgrad och kan till och med komma och gå.
• Gikt. Denna typ av artrit uppstår när urinsyrakristaller byggs upp i leden. Gikt drabbar oftast stortån, men kan också förekomma i knäet.
• Pseudogikt. Pseudogikt misstas ofta för gikt och orsakas av kalciumhaltiga kristaller som utvecklas i ledvätskan. Knäna är den vanligaste leden som drabbas av pseudogikt.
• Septisk artrit. Ibland kan knäleden bli infekterad, vilket leder till svullnad, smärta och rodnad. Septisk artrit uppstår ofta med feber, och det finns vanligtvis inget trauma innan smärtan börjar. Septisk artrit kan snabbt orsaka omfattande skador på knäbrosket. Om du har ont i knäna med något av symtomen på septisk artrit, kontakta din läkare omedelbart.

Andra problem

Patellofemoralt smärtsyndrom är en allmän term som hänvisar till smärta som uppstår mellan knäskålen och det underliggande lårbenet. Det är vanligt hos idrottare; hos unga vuxna, särskilt de vars knäskål inte spårar ordentligt i sitt spår; och hos äldre vuxna, som vanligtvis utvecklar tillståndet som ett resultat av artrit i knäskålen.

Riskfaktorer

Ett antal faktorer kan öka risken för att få knäproblem, inklusive:

• Övervikt. Övervikt eller fetma ökar belastningen på knälederna, även under vanliga aktiviteter som att gå eller gå upp och ner för trappor. Det ökar också risken för artros genom att påskynda nedbrytningen av ledbrosket.
• Brist på muskelflexibilitet eller styrka. Brist på styrka och flexibilitet kan öka risken för knäskador. Starka muskler hjälper till att stabilisera och skydda dina leder, och muskelflexibilitet kan hjälpa dig att uppnå fullt rörelseomfång.
• Vissa sporter eller yrken. Vissa sporter belastar dina knän mer än andra. Alpin skidåkning med sina styva pjäxor och risk för fall, basketens hopp och svängningar och de upprepade slagen som dina knän utsätts för när du springer eller joggar ökar risken för knäskador. Jobb som kräver repetitiv belastning på knäna, t.ex. byggbranschen eller jordbruket, kan också öka risken.
• Tidigare skada. Att ha en tidigare knäskada gör det mer sannolikt att du skadar ditt knä igen.

Komplikationer

All knäsmärta är inte allvarlig. Men vissa knäskador och medicinska tillstånd, såsom artros, kan leda till ökad smärta, ledskador och funktionshinder om de inte behandlas. Och att ha en knäskada – även en mindre – gör det mer sannolikt att du kommer att få liknande skador i framtiden.

Förebyggande

För att förebygga knäproblem är det viktigt att bibehålla en hälsosam vikt, träna regelbundet och undvika överansträngning av knäna. Genom att bygga upp muskelstyrka och flexibilitet kan risken för skador minskas. Att använda rätt teknik och utrustning under träning och att vara uppmärksam på kroppens signaler kan också bidra till att förebygga knäskador.

• Håll de extra kilona borta. Håll en hälsosam vikt, det är en av de bästa sakerna du kan göra för dina knän. Varje extra kilo belastar dina leder ytterligare, vilket ökar risken för skador och artros.
• Var i form för att utöva din sport. För att förbereda dina muskler för kraven från sportdeltagande, ta dig tid för konditionering.
• Öva perfekt. Se till att tekniken och rörelsemönstren du använder i dina sporter eller aktiviteter är så bra som möjligt. Lärdomar från en professionell kan vara till stor hjälp.
• Bli stark, håll dig flexibel. Svaga muskler är en ledande orsak till knäskador. Du kommer att dra nytta av att bygga upp dina quadriceps och hamstrings, musklerna på fram- och baksidan av låren som hjälper till att stödja dina knän. Balans- och stabilitetsträning hjälper musklerna runt knäna att arbeta tillsammans mer effektivt.

Och eftersom spända muskler också kan bidra till skador är stretching viktigt. Försök att inkludera flexibilitetsövningar i dina träningspass.

• Var smart när det gäller träning. Om du har artros, kronisk knäsmärta eller återkommande skador kan du behöva ändra ditt sätt att träna. Överväg att byta till simning, vattengympa eller andra aktiviteter med låg effekt – åtminstone några dagar i veckan. Ibland räcker det med att begränsa aktiviteter med hög effekt för att ge lindring.

Diagnos

Diagnosen görs vanligtvis genom fysisk undersökning och olika bildundersökningar såsom röntgen och MR-undersökning. Behandlingen kan variera beroende på orsaken till smärtan, men kan inkludera mediciner, fysioterapi och i vissa fall kirurgi. Egenvårdsåtgärder såsom vila, isbehandling och kompression kan också hjälpa till att lindra symtomen.

• Inspektera ditt knä för svullnad, smärta, ömhet, värme och synliga blåmärken
• Kontrollera hur långt du kan röra underbenet i olika riktningar
• Tryck på eller dra i leden för att utvärdera integriteten hos strukturerna i ditt knä

Undersökningar av bilddiagnostik

I vissa fall kan din läkare föreslå tester som:

• Röntgen. Din läkare kan först rekommendera att du röntgas, vilket kan hjälpa till att upptäcka benfrakturer och degenerativ ledsjukdom.
• Datortomografi (CT) skanning. Datortomografer kombinerar röntgenbilder tagna från många olika vinklar för att skapa tvärsnittsbilder av insidan av din kropp. Datortomografi kan hjälpa till att diagnostisera benproblem och subtila frakturer. En speciell typ av datortomografi kan exakt identifiera gikt även när leden inte är inflammerad.
• Ultraljud. Denna teknik använder ljudvågor för att producera realtidsbilder av mjukvävnadsstrukturerna i och runt ditt knä. Din läkare kan vilja flytta ditt knä till olika positioner under ultraljudet för att kontrollera om det finns specifika problem.
• Magnetisk resonanstomografi (MRT). En MR-undersökning använder radiovågor och en kraftfull magnet för att skapa 3D-bilder av insidan av ditt knä. Detta test är särskilt användbart för att avslöja skador på mjuka vävnader som ligament, senor, brosk och muskler.

Laboratorietester

Om din läkare misstänker en infektion eller inflammation kommer du sannolikt att få ta blodprover och ibland en procedur som kallas artrocentes, där en liten mängd vätska avlägsnas från knäleden med en nål och skickas till ett laboratorium för analys.

Behandling

Behandlingarna kommer att variera beroende på exakt vad som orsakar att du har ont i knäna.

Läkemedel

Din läkare kan ordinera mediciner för att lindra smärta och för att behandla de tillstånd som orsakar din knäsmärta, såsom reumatoid artrit eller gikt.

Terapi

Att stärka musklerna runt ditt knä kommer att göra det mer stabilt. Din läkare kan rekommendera sjukgymnastik eller olika typer av stärkande övningar baserat på det specifika tillstånd som orsakar din smärta.

Om du är fysiskt aktiv eller utövar en sport kan du behöva övningar för att korrigera rörelsemönster som kan påverka dina knän och för att etablera god teknik under din sport eller aktivitet. Övningar för att förbättra din flexibilitet och balans är också viktiga.

Hålfotsstöd, ibland med kilar på ena sidan av hälen, kan hjälpa till att flytta trycket bort från den sida av knäet som är mest drabbat av artros. Under vissa förhållanden kan olika typer av hängslen användas för att skydda och stödja knäleden.

Injektioner

I vissa fall kan din läkare föreslå att du injicerar mediciner eller andra ämnen direkt i leden. Exempel på detta är:

• Kortikosteroider. Injektioner av ett kortikosteroidläkemedel i knäleden kan hjälpa till att minska symtomen på en artrit och ge smärtlindring som kan pågå i några månader. Dessa injektioner är inte effektiva i alla fall.
• Hyaluronsyra. Hyaluronsyra är en tjock vätska, liknande den vätska som naturligt smörjer lederna, och kan injiceras i knät för att förbättra rörligheten och lindra smärta. Även om studieresultaten har varit blandade när det gäller effektiviteten av denna behandling, kan lindringen från en eller en serie sprutor vara så länge som sex månader.
• Trombocytrik plasma (PRP). PRP innehåller en koncentration av många olika tillväxtfaktorer som verkar minska inflammation och främja läkning. Vissa studier har visat att PRP kan gynna vissa personer med artros, men fler studier behövs.

Kirurgi

Om du har en skada som kan kräva operation är det vanligtvis inte nödvändigt att operera dig omedelbart. Innan du fattar ett beslut bör du överväga för- och nackdelar med både icke-kirurgisk rehabilitering och kirurgisk rekonstruktion i förhållande till vad som är viktigast för dig. Om du väljer att genomgå en operation kan du välja mellan följande alternativ:

• Artroskopisk kirurgi. Beroende på din skada kan din läkare undersöka och reparera din ledskada med hjälp av en fiberoptisk kamera och långa, smala verktyg som förs in genom bara några små snitt runt knät. Artroskopi kan användas för att ta bort lösa kroppar från knäleden, ta bort eller reparera skadat brosk (särskilt om det gör att ditt knä låser sig) och rekonstruera trasiga ligament.
• Partiell knäledsplastik. Vid denna procedur ersätter din kirurg endast den mest skadade delen av ditt knä med delar av metall och plast. Operationen kan vanligtvis utföras genom små snitt, så du kommer sannolikt att läka snabbare än du gör med en operation för att ersätta hela knäet.
• Total knäplastik. I denna procedur skär din kirurg bort skadat ben och brosk från lårbenet, skenbenet och knäskålen och ersätter det med en konstgjord led gjord av metallegeringar, högkvalitativ plast och polymerer.
• Osteotomi. Denna procedur innebär att man tar bort ben från lårbenet eller skenbenet för att bättre anpassa knäet och lindra artritsmärta. Denna operation kan hjälpa dig att fördröja eller undvika total knäplastik.

Livsstil och huskurer

Receptfria läkemedel – som ibuprofen (Advil, Motrin IB, andra) och naproxennatrium (Aleve) – kan hjälpa till att lindra knäsmärta.

Vissa människor finner lindring genom att gnugga det drabbade knäet med krämer som innehåller ett bedövningsmedel, såsom lidokain eller capsaicin, det ämne som gör chilipeppar hett.

Egenvårdsåtgärder för ett skadat knä inkluderar:

• Vila. Ta en paus från dina normala aktiviteter för att minska repetitiv belastning på ditt knä, ge skadan tid att läka och hjälpa till att förhindra ytterligare skador. En dag eller två av vila kan vara allt du behöver för en mindre skada. Allvarligare skador kommer sannolikt att kräva en längre återhämtningstid.
• Is. Is minskar både smärta och inflammation. En påse frysta ärtor fungerar bra eftersom den täcker hela knät. Du kan också använda en ispåse insvept i en tunn handduk för att skydda din hud. Även om isterapi i allmänhet är säker och effektiv, använd inte is längre än 20 minuter åt gången på grund av risken för skador på dina nerver och hud.
• Värme. Du kan uppleva tillfällig smärtlindring genom att applicera en värmepåse eller varmvattenflaska på det smärtsamma området på ditt knä.
• Komprimering. Detta hjälper till att förhindra vätskeansamling i skadade vävnader och bibehåller knäets inriktning och stabilitet. Leta efter ett kompressionsbandage som är lätt, andas och självhäftande. Den ska vara tillräckligt tät för att stödja ditt knä utan att störa cirkulationen.
• Höjd. För att minska svullnaden kan du försöka stödja ditt skadade ben på kuddar eller sitta i en vilstol.

Alternativ medicin

Forskning tyder på att akupunktur kan hjälpa till att lindra ont i knäna orsakad av artros. Akupunktur innebär att hårtunna nålar placeras i huden på specifika ställen på kroppen.

Förberedelser inför mötet

Du kommer sannolikt att börja med att träffa din husläkare. Beroende på orsaken till ditt problem kan han eller hon remittera dig till en läkare som är specialiserad på ledsjukdomar (reumatolog), ledkirurgi (ortopedisk kirurg) eller idrottsmedicin.

Det här kan du göra

Innan ditt möte kan du skriva en lista med svar på följande frågor:

• När började du få symtom?
• Var det en specifik skada som gjorde att ditt knä började göra ont?
• Har dina symtom varit kontinuerliga eller tillfälliga?
• Hur allvarliga är dina symtom?
• Vad, om något, verkar förbättra dina symtom?
• Vad, om något, verkar förvärra dina symtom?
• Vilka mediciner och kosttillskott tar du regelbundet?

Vad du kan förvänta dig av din läkare

Din läkare kan ställa några av följande frågor:

• Tränar eller idrottar du?
• Orsakades smärtan av en skada?
• Upplever du svullnad, instabilitet eller låsning av knät?
• Upplever du symtom på andra områden, eller bara i knät?
• Har du någonsin haft ont i knäna tidigare? Om så är fallet, vet du vad orsaken var?