Ont i knäna
Vad är ont i knäna?
Smärta i knäna är ett vanligt besvär som kan drabba personer i alla åldrar, från unga idrottare till äldre med ledförändringar. Smärtan kan kännas på framsidan, baksidan, insidan eller utsidan av knäet och variera från diffus värk till skarp smärta vid rörelse. Knäleden är komplex och belastas vid nästan all fysisk aktivitet, vilket gör den känslig för både skador och slitage.
Vanliga orsaker till ont i knäna
- Artros (ledförslitning) – vanlig hos äldre, ger stelhet och belastningssmärta
- Patellofemoralt smärtsyndrom – främre knäsmärta, ofta hos unga och aktiva
- Meniskskada – smärta och låsningar vid vridning
- Korsbandsskada (ACL/PCL) – akut smärta och instabilitet efter vridvåld
- Hopparknä eller löparknä – överbelastningsskador hos idrottare
- Bursit (slemsäcksinflammation) – lokal svullnad och ömhet
- Gikt eller pseudogikt – plötslig inflammation med svår smärta
- Reumatoid artrit – autoimmun ledsjukdom med svullnad och värk
- Övervikt – ökar belastningen på knälederna
- Felaktig träningsteknik eller dåliga skor – kan ge långvarig överbelastning
När bör man söka vård vid ont i knäna?
Sök vård om du:
- Har svår eller ihållande smärta i ett eller båda knäna
- Har feber och samtidigt ledsvullnad
- Upplever instabilitet, ”låsningskänsla” eller oförmåga att sträcka ut knät
- Har ett tydligt trauma (fall, vridning) och kan inte belasta benet
- Ser rodnad, svullnad eller värmeökning kring knäet
- Har ledsmärta som påverkar din vardag eller sömn
- Har återkommande problem utan förbättring vid egenvård
Diagnos av ont i knäna
För att fastställa orsaken görs ofta:
- Anamnes – frågor om symtom, aktivitet, tidigare skador
- Klinisk undersökning – test av rörlighet, svullnad, stabilitet
- Röntgen – vid misstanke om artros eller fraktur
- MR eller ultraljud – vid mjukdelsskador som menisk- eller ligamentskador
- Blodprov – vid misstanke om inflammation, infektion eller reumatisk sjukdom
- Ledvätskeanalys – vid kraftig svullnad, särskilt vid misstänkt gikt eller infektion
Behandling av ont i knäna
Behandlingen anpassas efter orsak och individ:
- Vila och avlastning – särskilt vid överbelastning
- NSAID eller paracetamol – för smärtlindring och inflammation
- Sjukgymnastik/träning – stärker muskler och stabiliserar knäleden
- Kortisoninjektion – vid inflammation, t.ex. artros eller bursit
- Ortopediska inlägg/skydd – avlastar knäleden
- Kirurgi – vid menisk-, korsbands- eller artrosrelaterade besvär
- Viktminskning – minskar belastning på knät
- Kylbehandling eller stöd vid akuta besvär
Förebyggande
Tips för att förebygga knäsmärta:
- Träna benmusklerna – särskilt lår, höft och säte
- Undvik överbelastning och upprepad hopp-/vridbelastning
- Använd bra skor och rätt teknik vid träning
- Värm upp före fysisk aktivitet
- Undvik att stå eller sitta stilla länge i samma position
- Håll en hälsosam vikt för att minska ledtryck
- Lyssna på kroppens signaler – vila vid smärta
Vanliga frågor om ont i knäna
Vad är ont i knäna?
Smärta i ett eller båda knäna som kan bero på överansträngning, skada, inflammation eller ledslitage.
Vad orsakar smärta i knäna?
Vanliga orsaker är artros, meniskskador, inflammation, överbelastning eller dålig träningsteknik.
Hur vet jag om knäsmärtan är allvarlig?
Om du inte kan belasta benet, har kraftig svullnad, feber eller instabilitet – sök vård.
När bör jag söka hjälp för knäsmärta?
Vid ihållande eller återkommande smärta, efter trauma, eller om symtomen påverkar vardagen.
Går knäsmärta över av sig själv?
Vissa besvär går över med vila och egenvård, men andra kräver behandling eller rehabilitering.
Hur behandlas smärta i knäna?
Med avlastning, träning, smärtlindring, ortopediska hjälpmedel eller i vissa fall kirurgi.
För att säkerställa att innehållet på Kliniklistan är tillförlitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av medicinska experter.
Dela:
