Humörsvängningar och sömnproblem – de största utmaningarna under klimakteriet

Många kvinnor är oförberedda på de fysiska och psykiska symtom som klimakteriet medför, såsom humörsvängningar, sömnproblem och hjärtklappning. En svensk studie har belyst hur kvinnor upplever denna övergångsfas i livet och de utmaningar de möter, både i form av symtom och i kontakten med vården. Studien visade att många kvinnor hade svårt att känna igen tecknen på klimakteriet och sökte hjälp sent, vilket gjorde övergången svårare än den behövde vara.

Svårt att få rätt vård

Kvinnorna i studien uttryckte en frustration över att det var svårt att hitta rätt väg inom vården för sina klimakteriebesvär. Många hade försökt hantera sina symtom själva innan de sökte professionell hjälp. De vände sig ofta till vänner, familjemedlemmar eller sökte information på nätet och i böcker för att förstå vad de gick igenom. Trots detta kände sig många osäkra på vilken typ av vård de borde söka – om det var vårdcentralen, gynekologen eller barnmorskan som var rätt instans.

Barnmorskor har kunskap om klimakteriet och kan ge goda råd, men de har inte rätt att skriva ut hormonbehandlingar, vilket läkare på vårdcentraler kan göra. Tyvärr skickar vårdcentraler ofta vidare patienter till gynekologer, som det råder stor brist på, vilket leder till långa väntetider. Många kvinnor upplevde att deras symtom inte togs på allvar eller blev felbedömda, särskilt de mer diffusa symtomen som hjärtklappning eller depression, som kan ha andra orsaker. Detta gjorde att många kvinnor kände sig osynliga inom vården.

Behandlingsalternativ

Behandling med hormoner, som östrogen och gestagen, har visat sig vara mycket effektiv för att lindra klimakteriesymtom. Trots detta uttryckte många kvinnor i studien en önskan om att få veta mer om andra behandlingsalternativ, såsom naturläkemedel och livsstilsförändringar. Det fanns en utbredd osäkerhet kring hormonterapi, vilket delvis beror på en ”hormonskräck” som funnits länge i Sverige. Kvinnor uttryckte en oro för biverkningar och långsiktiga effekter av hormonbehandling, och många efterfrågade mer information om alternativa behandlingsmetoder som de upplevde som mer ”naturliga.”

Svensk sjukvård är dock restriktiv med att rekommendera naturläkemedel, eftersom forskningen kring deras långsiktiga effekter är begränsad. Många naturläkemedel har visat sig ha en viss effekt på klimakteriebesvär, men det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för att vården ska kunna rekommendera dem i större utsträckning. Detta gör att många kvinnor känner sig vilsna i valet av behandling och vill ha mer vägledning från vårdpersonal kring vilka alternativ som finns och vad som är säkert att använda.

De största besvären

Medan många är medvetna om symtom som vallningar och svettningar, upplever kvinnor ofta en rad andra problem under klimakteriet som de inte var förberedda på. Studien visade att sömnproblem och humörsvängningar var bland de mest påfrestande symtomen för många kvinnor. Att vakna flera gånger på natten på grund av svettningar, eller att inte kunna sova djupt och sammanhängande, påverkade både deras fysiska hälsa och psykiska välbefinnande.

Sömnbrist i kombination med hormonella förändringar bidrog till ökad känslighet, depression och i vissa fall utbrändhet. Kvinnorna i studien upplevde ofta att de inte kände igen sig själva – deras reaktioner på stress var annorlunda och de kände sig mer lättirriterade än tidigare. Humörsvängningarna gjorde också att relationer till både partner och barn påverkades negativt. Många kvinnor uttryckte att de kände sig överväldigade av sina känslor och ibland osäkra på hur de skulle hantera vardagens krav.

Förutom de psykiska symtomen medför klimakteriet också fysiska förändringar. Minskad hormonproduktion gör att skelettet blir mer skört och risken för benbrott ökar. Blodfetterna stiger, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, och många kvinnor lade på sig extra vikt runt magen, något som också påverkar den fysiska hälsan. Den torra slemhinnan, som påverkar både sexlivet och munhälsan, var också ett vanligt problem som kvinnor upplevde men sällan fick stöd för i vården.

Klimakteriet och attityder

Samhällets syn på klimakteriet påverkar starkt hur kvinnor själva upplever denna fas i livet. I vissa kulturer, som i Asien, ses klimakteriet som en tid av förnyelse, något som speglar en mer positiv syn på åldrande och äldre kvinnor. I Sverige, däremot, förknippas klimakteriet ofta med negativa förändringar, både fysiskt och mentalt. Detta gör att många kvinnor undviker att tala om sina upplevelser, både på jobbet och i privata relationer, särskilt om de arbetar med män.

Kvinnorna i studien berättade att de själva hade svårt att acceptera klimakteriet och de förändringar som kom med det. De undvek ofta att prata om klimakteriet på arbetsplatsen, i rädsla för att bli stämplade som ”övergångsålderskvinnor”. Vissa var till och med tveksamma till att ta upp ämnet med sina partners, vilket skapade en känsla av ensamhet och isolering.

Trots de negativa associationerna med klimakteriet såg många kvinnor också positiva aspekter. Att slippa pms, oro för graviditet och menstruation var en lättnad för många. Dessutom var det en tid då många kände att de kunde fokusera mer på sig själva, då barnen blev äldre och mer självständiga. Självförtroendet och känslan av att veta vad man vill i livet ökade också för många kvinnor, vilket bidrog till att vissa kände sig mer fria och självsäkra än tidigare.

Behov av ökad kunskap

Studien visade tydligt att många kvinnor önskade att de hade fått mer information om klimakteriet innan symtomen började påverka deras liv. Forskarna föreslår att kvinnor i 45-årsåldern borde erbjudas riktade hälsosamtal om klimakteriet för att förbereda dem på vad som väntar och vilka behandlingsalternativ som finns. Attityderna kring klimakteriet behöver också förändras i samhället, så att kvinnor inte känner sig stigmatiserade eller osynliga när de går igenom denna naturliga fas i livet.

Det är viktigt att både vårdpersonal och samhället i stort ser klimakteriet som en naturlig och betydelsefull period i en kvinnas liv, och att mer stöd och information görs tillgängligt för dem som upplever besvär. Genom att öka kunskapen och förståelsen kring klimakteriet kan kvinnor känna sig mer förberedda och få den hjälp de behöver för att hantera sina symtom på bästa sätt.

Referens: Lycke, A., & Brorsson, A. (2022). Women’s experiences of menopause: A Swedish qualitative study. Maturitas, 164, 33-39. ScienceDirect.