Hem / Kroppssystem & Organ / Klitoris

Klitoris

Senast uppdaterad: 2024-09-24

Din klitoris är din känsligaste erogena zon. Dess enda syfte är att göra det möjligt för dig att uppleva sexuell njutning. Att förstå vilken typ av beröring som känns bra (och när) kan förbättra ditt sexliv.

Innehåll:

Överblick

Vad är klitoris?

Din klitoris är njutningscentret i din reproduktiva anatomi. Många tänker på klitoris som den lilla köttklumpen som ligger högst upp på könsorganen (vulva), men det är bara den delen av klitoris du kan se. Din klitoris består av ett komplext nätverk av erektil vävnad och nerver, med delar som finns inuti och utanför din kropp.

Att stimulera din klitoris kan få dig att känna dig sexuellt upphetsad. Det kan öka känslorna av sexuell spänning tills du når klimax (orgasm). Även om du inte får orgasm brukar känslorna från en stimulerad klitoris kännas bra.

Funktion

Vad gör din klitoris?

Din klitoris har ett enda syfte: att göra det möjligt för dig att uppleva sexuell njutning. Hela din vulva är en erogen zon – en del av din kropp som blir sexuellt stimulerad vid beröring. Din klitoris är den känsligaste delen av din vulva. Den är kapabel att producera de mest intensiva och mest njutbara sexuella reaktionerna i din kropp.

Din klitoris är känslig för alla typer av beröring. De mest njutbara typerna av beröring varierar från person till person. Kontakt med en tunga (oralsex), fingrar, en sexleksak eller din partners könsorgan kan stimulera din klitoris. Vaginal penetration med en penis, fingrar eller en sexleksak kan stimulera klitoris genom din slidvägg.

Att experimentera med olika typer av beröring själv eller med en partner kan hjälpa dig att bekanta dig med de typer av känslor som känns bäst för dig.

Anatomi

Var sitter din klitoris?

De flesta tänker på klitoris som den lilla köttknappen som är den känsligaste delen av ditt yttre könsorgan (vulva), men din klitoris finns också inuti bäckenhålan.

Utanför kroppen

Den del av klitoris som sträcker sig utanför kroppen ligger högst upp i vulvan. Under din klitoris finns din urinrörsöppning (hålet där du kissar), din vaginala öppning (hålet där du har samlag), ett utrymme av huden som kallas din perineum och ditt anus (hålet där du bajsar). På vardera sidan av klitoris och slidöppningen finns två hudflikar som kallas blygdläppar (inre blygdläppar). Dina blygdläppar (yttre vaginala läppar) omger dina inre vaginala läppar. En hög av hud som kallas din mons pubis är ovanför din klitoris, direkt ovanpå ditt blygdben.

Om du zoomar in kan du se att de delar av klitoris som finns utanför kroppen är bland annat:

  • Klitoris på ollonet: De flesta som hänvisar till klitoris (eller klitoris) menar faktiskt ollonet, den lilla knoppen som är precis ovanför urinrörsöppningen. Ollonet är fyllt med nervändar som gör det särskilt känsligt för beröring.
  • Klitorishuva: Dina blygdläppar möts högst upp på vulvan för att bilda en huva för ollonet. Din klitorishuva kan täcka allt, en del eller inget av ditt ollon.

Inuti din kropp

Inuti din kropp är din klitoris formad som ett uppochnedvänt länkarm, med en klitoriskropp som förgrenar sig för att bilda en V-form.

  • Kropp (corpora): Klitoris kropp ligger bakom ollonet. Tänk på det som toppen av länkarmen som inte är delad. Kroppen sträcker sig nedåt och förgrenar sig för att bilda ett par ben, crura.
  • Crura: Cruran är två ben som sträcker sig från klitoriskroppen. De är den längsta delen av din klitoris. Tillsammans bildar de ”V” i armbågen och omger din vaginalkanal och urinröret (röret som transporterar kiss ut ur kroppen).
  • Vestibulära (klitoris) lökar: De vestibulära lökarna är mellan din crura och din vaginalvägg. Liksom crura är de vestibulära lökarna en parad struktur. När du är upphetsad sväller de av blod och kan till och med fördubblas i storlek.
  • Rot: Nerverna från den erektila vävnaden som utgör de olika strukturerna i din klitoris möts vid roten. Roten ligger där crurans ben möts.

Forskning pågår om förhållandet mellan klitoris och G-punkten, eller Grafenberg-punkten. G-punkten hänvisar till ett område bara några centimeter inuti din vagina som kan kännas särskilt behagligt när det stimuleras. Du kan känna det genom att föra in ett finger i slidan och göra en ”kom hit”-rörelse i riktning mot din främre vaginalvägg.

Denna plats kan kännas behaglig eftersom det är där de vestibulära lökarna i din klitoris gnuggar mot vaginalväggen. Om så är fallet kan vaginala orgasmer vara relaterade till klitorisstimulering.

Hur ser klitoris ut?

Din klitoris ser olika ut beroende på vyn.

Den del av klitoris som du kan se (ollonet) ser ut som en liten köttklump som är täckt av huva (klitorishuva) och omgiven av rynkiga hudflikar (inre vaginala läppar). Ollonet jämförs ofta med en ärta eller knoppen på en blomma. De flesta diagram som visar hela klitoris visar den som ett wishbone, med båda benen på klitoris (crura) som sträcker sig över slidväggen.

Hur stor är klitoris?

Storleken på ditt klitorisollon kan vara så liten som en mindre ärta upp till storleken av en mindre tumme.

Det finns ingen “rätt” storlek på en klitoris, eftersom alla människor är olika. Klitoris är en mycket känslig sexuellt organ som finns hos både kvinnor och transpersoner, och den kan vara olika stor hos olika individer. Klitoris kan vara mellan en halv centimeter och tre centimeter lång när den inte är upphetsad, men den kan svälla upp och bli större när den är sexuellt upphetsad. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något “rätt” sätt att se ut eller fungera sexuellt, och det är viktigt att respektera alla individers olikheter och att alla är värda och respekterade oberoende av hur de ser ut eller fungerar.

Men själva klitorisollonet som du kan se är bara toppen av klitoris. Klitoris sträcker sig nämligen in i din kropp, bakåt och ner längst båda sidor av din slida. Denna del kallas ofta för ”skaftet” vilket är cirka 12 till 13 centimeter. Därför kan det för många kvinnor vara skönt med stimulans längst blygdläpparna.

Vad är klitoris gjord av?

Din klitoris innehåller ett komplext nätverk av erektil vävnad och nerver som gör den till din mest känsliga erogena zon.

Förutom ollonet består klitoris av erektil vävnad som fylls med blod och expanderar när den stimuleras. Denna erektilvävnad liknar vävnaden i penis. När du är upphetsad kan cruran och vestibulens lökar expandera så mycket att de får dina blygdläppar att svullna. Dina svullna blygdläppar kan helt eller delvis täcka ollonet. Eller så kan svullnaden göra att ollonet sticker ut mer.

Inuti kroppen ökar svullnaden trycket på slidväggen. Klämningen stimulerar smörjningen inuti slidan, vilket ökar känslan av njutning och rymmer vaginal penetration.

Ditt ollon är fyllt av nervändar som gör det otroligt känsligt. Det är så känsligt att det kan kännas smärtsamt att applicera för mycket tryck eller röra vid ollonet direkt under sex. Flera nervknippen och nervändar skapar dessa förnimmelser i din klitoris. Viktiga nerver i klitoris är bland annat:

  • Ryggmärgen.
  • Delar av pudendalnerven.
  • Cavernösa nerver.

Vart sitter klitoris och hur hittar jag den?

Klitoris är en könsorgan som finns på främre delen av kvinnans underliv. Det är en liten knopp som sitter på toppen av den inre blygdbenet, precis ovanför urinröret. Den är ofta täckt av en liten hudflik kallad klitorishuvan. För att hitta klitoris kan du försiktigt dra tillbaka huden på klitorishuvan med hjälp av ett par fingrar.

Du kan också försöka följa linjen av de inre blygdbenen med dina fingrar från den övre delen av venusberget (den runda delen som omgärdar slidöppningen) till klitoris. Det kan vara lite olika var klitoris sitter hos olika personer, så du kan behöva experimentera lite för att hitta den. Det kan också vara bra att prata med en vårdgivare, såsom en gynekolog eller en sjuksköterska, om du har frågor eller behöver hjälp att hitta din klitoris.

Det kan även vara så att du har svårt att skymta din klitorisspets och det kan skapa problematik för dig att njuta fullt ut. Då kan det vara till hjälp med ett klitorislyft för att få fram din klitoris tydligare under huvan för att kunna njuta lättare eller mer intensivt.

Hur gör jag för att hitta min klitoris själv?

Okej, låt oss nu lokalisera klitorishuvan och komma innanför huvan till själva spetsen på klitoris:

  • Se först till att ha en handspegel och klä av dig.
  • Ställ dig på golvet vid en säng eller stol, och sätt ena benet på kanten av sängen eller stolen så att du särar öppet med benen.
  • Placera spegeln så att du kan se den och samtidigt din vulva i spegeln.
  • Använd din fria hand till att sära på både dina inre och yttre blygdläppar.
  • Titta nu högst upp din ”slits” och följ gränsen till dina inre blygdläppar. Du kommer att se en triangulär där det finns en liten, liten utbuktning.
  • Den utbuktningen är huvan på din klitoris. Sätt nu ett finger på huvan och dra tillbaka huvan upp mot dig. Det borde blotta själva klitorisollonet som skyddas under huvan.

Hur många nervändar har klitoris?

Bara ollonet innehåller cirka 8 000 nervändar. Din klitoris har fler nervändar än någon annan del av din vulva. Tillsammans kan dessa nerver producera en rad behagliga känslor, beroende på hur din klitoris berörs och hur sexuellt upphetsad du är.

Tillstånd och störningar

Vilka är de vanligaste tillstånden och störningarna som kan påverka din klitoris?

Klitoromegali beskriver en klitoris som är större än vad som anses normalt. Det beror ofta på exponering för för många androgener (könshormoner som är förknippade med att betecknas som man vid födseln) när du fortfarande är ett foster. Det kan leda till medfödd binjurebarkshyperplasi (CAH). Med CAH kan din klitoris likna en liten penis. Tillstånd som uppstår på grund av hormonobalanser, som polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), kan också leda till en särskilt stor klitoris.

Många tillstånd som påverkar din vulva i allmänhet kan också påverka din klitoris.

Infektioner

  • Svampinfektioner.
  • Bakteriell vaginos.
  • Trikomonasinfektion.
  • Klamydia.
  • Gonorré.
  • Syfilis.
  • Herpes.

Hudåkommor

  • Lichen sclerosus är en autoimmun sjukdom som kan orsaka ärrbildning på vulvan, inklusive klitoris.
  • Klitorissammanväxningar uppstår när klitorishuvan fastnar på klitoris. Utan rörelsefrihet kan din klitoris kännas smärtsam. Infektioner, lichen sclerosus och hormonobalanser kan alla orsaka sammanväxningar i klitoris.

Cancer

  • Vulvacancer: Cancer på vulvan drabbar oftast blygdläpparna, men det kan också drabba klitoris.
  • Metastaserande cancer: Bröstcancer, livmoderhalscancer och endometriecancer kan metastasera och sprida sig till klitoris.

Vanliga tecken eller symtom på ett tillstånd som påverkar din klitoris?

  • Ömhet: Din klitoris kan kännas öm om ditt ollon får för mycket direkt tryck eller stimulering under sex, inklusive sexuell stimulering med en vibrator.
  • Smärta: En skada, en infektion eller ett tillstånd kan göra att din klitoris gör ont (klitorodyni). Lichen sclerosus, sammanväxningar i klitoris och vulvacancer kan orsaka smärta i vulva, inklusive klitoris.
  • Klåda: En kliande klitoris eller klitorishuva kan bero på en allergisk reaktion mot krämer, lotioner eller badprodukter med starka ingredienser. Du kan vara allergisk mot materialen i din partners kondom eller i din vibrator.

Vanliga tester för att kontrollera kroppsorganets hälsa?

Om utseendet på din klitoris plötsligt förändras kan din vårdgivare beställa bilddiagnostik eller en biopsi för att kontrollera om det finns cancer.

En vårdgivare kan beställa blodprover för att kontrollera hormonnivåerna om ett barn föds med en ovanligt stor klitoris. De kan rekommendera genetiska tester för att diagnostisera störningar i könsdifferentiering, inklusive fall då ett barn har tvetydiga könsorgan.

Vanliga behandlingar för klitoris?

  • Infektioner: Receptbelagda krämer och piller kan behandla infektioner orsakade av bakterier eller svampar.
  • Cancer: Din vårdgivare kan ta bort (skära bort) det hudområde som innehåller cancercellerna och en del av den närliggande friska vävnaden.

Historiskt sett har vårdgivare förändrat tvetydiga könsorgan kirurgiskt för att få dem att se mer konventionellt ”manliga” eller ”kvinnliga” ut (klitoroplastik). Allt fler intersexpersoner väljer själva om de föredrar medicinska ingrepp. Ofta behövs ingen operation om inte anatomiska skillnader stör urinröret (röret som transporterar urin ut ur kroppen), vilket gör det svårt att kissa.

Vård

Enkla tips för att hålla din klitoris frisk

Håll din klitoris frisk genom att:

  • Regelbundna bäckenundersökningar och cellprov: Regelbundna undersökningar gör det möjligt för din vårdgivare att upptäcka tillstånd som påverkar din klitoris tidigt så att du kan få den behandling du behöver.
  • Skydda dig mot könssjukdomar: HPV-vaccin kan minska risken för att utveckla livmoderhalscancer. Att använda kondom eller tandskydd under sex kan skydda dig från infektioner som kan påverka din klitoris.

Var detta till hjälp?