Allodyni

Överblick

Vad är allodyni?

Allodyni är en typ av neuropatisk smärta (nervsmärta). Personer med allodyni är extremt känsliga för beröring. Saker som vanligtvis inte orsakar smärta kan vara mycket smärtsamma. Det kan handla om att vara kall, borsta håret eller bära en t-shirt i bomull.

Allodyni kan bero på flera tillstånd. De vanligaste orsakerna till allodyni är diabetes, bältros, fibromyalgi och migrän.

För att lindra allodyni kommer din vårdgivare att behandla tillståndet som orsakar smärta. De kan också rekommendera en smärthanteringsplan. Planen kan innehålla mediciner för att lindra smärta och terapi för att hjälpa dig att reagera på smärta på ett annat sätt.

Hur vanligt är allodyni?

Vårdgivare vet inte exakt hur många som har allodyni. Upp till 10% av befolkningen i Sverige har någon typ av neuropatisk smärta. Cirka 15% till 20% av personer med neuropatisk smärta har allodyni.

Vilka typer av allodyni finns det?

Det finns tre typer av allodyni:

• Dynamisk (eller mekanisk), när smärta uppstår när ett föremål rör sig över huden.
• Statisk (eller taktil), som är resultatet av mild beröring eller tryck.
• Termisk, som är ett resultat av milda temperaturförändringar.

Möjliga orsaker

Vilka är de vanligaste orsakerna till allodyni?

Vanligtvis skickar dina nerver meddelanden (eller elektriska signaler) mellan din hjärna och din hud, muskler och organ. Allodyni uppstår när nervsystemet inte fungerar som det ska. Det finns ett problem med hur nerverna skickar och tar emot meddelanden. Många skador och tillstånd kan orsaka problem med detta kommunikationsnätverk, inklusive:

• Diabetes: Diabetesrelaterad neuropati uppstår när nerver skadas och inte fungerar som de ska.
• Störningar och tillstånd: Många hälsotillstånd och störningar kan leda till allodyni, inklusive trigeminusneuralgi (TN), komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS), förstärkt muskuloskeletalt smärtsyndrom (AMPS), multipel skleros (MS) och fibromyalgi.
• Fibromyalgi: Detta tillstånd orsakar trötthet, minnesproblem och smärta i hela kroppen.
• Mediciner: Vissa opioider kan göra dig mer känslig för smärta. Vårdgivare kallar detta tillstånd opioidinducerad hyperalgesi. Kemoterapiläkemedel för cancerbehandlingar kan också leda till allodyni.
• Migränhuvudvärk: Migrän förekommer tillsammans med allodyni upp till 70 % av tiden.
• Näringsbrist och kost: En allvarlig brist på D-vitamin eller B-vitamin kan leda till allodyni. Att dricka för mycket alkohol kan orsaka nervskador.
• Bältros: Allodyni kan dröja sig kvar i månader eller år efter att ett bältrosutslag har försvunnit. Leverantörer kallar denna typ av smärta för postherpetisk neuralgi.
• Trauma: Vissa människor får allodyni efter en skada på nerverna (t.ex. ett djupt skärsår). Nervskador kan också komma från en amputation eller strålbehandling. Trauma från en stroke kan orsaka en ökad känslighet för smärta.

Hur kommer min vårdgivare att fastställa orsaken till allodyni?

Din vårdgivare kommer att undersöka dig och ställa frågor om smärtan. De kommer att vilja veta hur ofta du känner det och vad som gör det bättre eller sämre. Din vårdgivare kommer också att be dig att betygsätta din smärta på en skala från 0 till 10 och beskriva hur den känns. Många personer med allodyni säger att deras hud är känslig för beröring. De brukar beskriva smärtan som skarp, stickande eller brännande. Vissa beskriver det som om de har en svår solbränna.

För att fastställa orsaken till allodyni kommer din vårdgivare att fråga om din hälsohistoria. De kommer också att vilja veta om eventuella mediciner du tar. De kan utföra flera tester för att kontrollera diabetes, neurologiska störningar eller andra tillstånd. Några av dessa tester inkluderar:

• Blodprov (komplett blodstatus eller CBC) och urinprov.
• MRT eller CT-skanning för att leta efter tecken på MS, stroke eller annan sjukdom eller skada.
• Elektromyogram (EMG) och nervledningsundersökning (NCS).
• Kvantitativ sensorisk testning (QST), som använder en dator för att utvärdera nervskador.

Vård och behandling

Hur behandlar vårdgivare allodyni?

Din vårdgivare kommer att behandla tillståndet som orsakar allodyni. Om det inte finns några behandlingar tillgängliga eller om din vårdgivare inte är säker på vad som orsakar det, kommer de att fokusera på att minska smärtan. Som en del av en omfattande smärtbehandlingsplan kan din vårdgivare rekommendera:

• Orala läkemedel: Flera typer av läkemedel kan lindra allodyni. Dessa inkluderar läkemedel för att behandla anfall (antiepileptika och vissa mediciner för att behandla depression. Vårdgivare ordinerar ofta pregabalin (Lyrica®) för att behandla fibromyalgismärta. Triptaner (läkemedel för att behandla migrän) kan lindra allodyni som uppstår vid migrän. Du tar dessa mediciner oralt (genom munnen).
• Aktuella mediciner: Dessa mediciner kommer i krämer eller lotioner som du applicerar på huden. Du kan också bära ett plåster på huden som ger medicin under hela dagen. Aktuella läkemedel inkluderar capsaicin och lidokain.
• Rådgivning och terapi: Att leva med kronisk smärta kan vara utmanande och känslomässigt utmattande. Din vårdgivare kan rekommendera rådgivning, särskilt om du har tecken på depression. Kognitiv beteendeterapi (KBT), mindfulnessträning och biofeedback kan förändra ditt sätt att reagera på smärta.
• Sjukgymnastik (PT): Din leverantör kan rekommendera en PT-plan som fokuserar på desensibilisering. Din vårdgivare vidrör eller trycker lätt på ett område av din hud. Under flera sessioner ökar din vårdgivare gradvis trycket tills det inte längre är smärtsamt.
• Nervblockader: För att minska smärtan i en nerv eller grupp av nerver kan din vårdgivare rekommendera en nervblockadinjektion.
• Operation: Om andra behandlingar inte lyckas kan du behöva opereras. Din vårdgivare kan rekommendera ryggmärgsstimulering. För denna behandling implanterar din vårdgivare en enhet som levererar elektricitet direkt till ryggmärgen. De låga nivåerna av elektricitet minskar smärtan.

Hur kan jag förebygga allodyni?

Du kanske inte kan förhindra allodyni. Men du kan minska risken för vissa tillstånd som orsakar allodyni genom att:

• Att få mycket motion: Regelbunden motion kan hjälpa dig att hantera stress. Det hjälper också till att minska risken för migränhuvudvärk. Motion spelar också en viktig roll i hanteringen av fibromyalgi.
• Att känna till din historia: Om du har en familjehistoria av fibromyalgi, MS, stroke eller diabetes, prata med din vårdgivare. Du kan behöva regelbundna kontroller så att din vårdgivare kan övervaka din hälsa.
• Bibehålla en hälsosam vikt: Personer som bär på övervikt eller har fetma löper högre risk för diabetes, vilket kan leda till allodyni. Övervikt är också en riskfaktor för utveckling av kronisk migrän.
• Håll dig uppdaterad om vacciner: Fråga din vårdgivare om att få bältrosvaccinet för att skydda dig mot virusinfektionen.
• Se över din kost: Att äta en balanserad kost rik på frukt och grönsaker kan hjälpa dig att undvika vitaminbrist och hålla dig frisk.

När ska man ringa läkaren?

När ska jag ringa min läkare om allodyni?

Ring din vårdgivare om du har några tecken på allodyni. Detta är särskilt viktigt om smärtan kommer i vägen för dina dagliga aktiviteter eller gör det svårt för dig att sova. Du bör ringa din vårdgivare omedelbart om allodyni kommer plötsligt eller är mycket smärtsamt. Det är viktigt att träffa din vårdgivare för en utvärdering och för att avgöra vad som orsakar smärtan.