Kliniklistan

Vaginism

Senast uppdaterat: 2024-11-07
Vaginism är en ofrivillig spänning i slidan. Människor upplever det i början av sex, när de sätter in en tampong eller när de får en bäckenundersökning. Vaginism kan göra samlag smärtsamt (dyspareuni). Kegels, vaginala dilatatorer och kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa till att slappna av i musklerna och stoppa spasmer.
Innehåll:

Överblick

Vad är vaginism?

Vaginism är ofrivillig spänning eller sammandragning av muskler runt slidan. Slidan är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. Den förbinder den nedre delen av livmodern (livmoderhalsen) med utsidan av kroppen.

Dessa oavsiktliga muskelspasmer uppstår när något – en penis, ett finger, en tampong eller ett medicinskt instrument – försöker tränga in i slidan. Spasmerna kan vara lätt obekväma eller mycket smärtsamma.

Hur vanligt är vaginism?

Experter vet inte hur många människor som har vaginism. Många människor kan vara för generade för att prata om problemet med sina vårdgivare.

Vem kan få vaginism?

Symtom på vaginism kan uppträda under de sena tonåren eller i början av vuxenlivet när en person har sex för första gången. Tillståndet kan också inträffa första gången en person försöker sätta in en tampong eller genomgår en bäckenundersökning på en vårdgivares kontor.

Vissa kvinnor utvecklar vaginism senare i livet. Det kan hända efter flera år utan problem. Spasmer eller obehag kan uppstå när som helst vaginal penetration. Eller så kanske du bara har dem vid vissa tidpunkter, till exempel under sex eller bäckenundersökningar.

Symtom och orsaker

Vad orsakar vaginism?

Hälso- och sjukvårdsexperter är inte säkra på varför vissa människor upplever vaginism. Det kan orsaka fysiska, psykiska och sexuella problem. Urinvägsinfektioner, urinvägsinfektioner och svampinfektioner kan förvärra smärtan i vaginismen.

Faktorer som kan bidra till vaginism är bland annat:

  • Ångestsyndrom.
  • Förlossningsskador, till exempel bristningar i underlivet.
  • Tidigare operation.
  • Rädsla för sex eller negativa känslor om sex, kanske på grund av tidigare sexuella övergrepp, våldtäkt eller trauma.

Vilka tillstånd liknar vaginism?

Dessa problem kan orsaka symtom som liknar vaginism:

  • Vaginal atrofi: Brist på östrogen efter klimakteriet gör slemhinnan i slidan tunnare och torrare (vaginal atrofi).
  • Vulva vestibulit (provocerad vestibulodyni): Detta tillstånd orsakar smärtsamt sex (dyspareuni). Människor kan ha smärta från den första penetrationen under hela upplevelsen.

Vilka är symtomen på vaginism?

Tecken på vaginism inkluderar:

  • Obehag eller smärta vid vaginal penetration.
  • Oförmåga att ha sex eller genomgå en bäckenundersökning på grund av vaginala muskelspasmer eller smärta.
  • Smärtsamt samlag.

Du bör uppsöka läkare om du har smärtsamt sex eller smärta när du sätter in en tampong. Dessa känslor är inte normala.

Diagnos och tester

Hur diagnostiseras vaginism?

Din vårdgivare kommer att fråga om dina symtom och din medicinska och sexuella historia. En bäckenundersökning kan hjälpa till att utesluta andra problem eller bekräfta förekomsten av muskelspasmer. Din vårdgivare kan applicera en aktuell bedövningskräm på utsidan av slidan före undersökningen för att göra processen bekvämare för dig.

Hantering och behandling

Hur hanteras eller behandlas vaginism?

Vaginismbehandlingar fokuserar på att minska reflexen i dina muskler som får dem att spänna sig. Behandlingar tar också itu med ångest eller rädslor som bidrar till vaginism.

Din vårdgivare kan rekommendera en eller flera av dessa behandlingar:

  • Aktuell behandling: Aktuell lidokain eller sammansatta krämer kan hjälpa till med smärtan i samband med detta tillstånd.
  • Fysioterapi för bäckenbotten: En sjukgymnast kommer att lära dig hur du slappnar av dina bäckenbottenmuskler.
  • Vaginal dilatatorterapi: Vaginala dilatatorer är rörformade enheter som finns i olika storlekar. Deras primära syfte är att sträcka ut slidan. Personer med vaginism använder dilatatorer för att bli mer bekväma med, och mindre känsliga för, vaginal penetration. Din vårdgivare kan rekommendera att du först applicerar en lokal bedövningskräm på utsidan av slidan för att göra det lättare att föra in den.
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT hjälper dig att förstå hur dina tankar påverkar dina känslor och beteenden. Det är en effektiv behandling för ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
  • Sexterapi: Utbildade sexterapeuter arbetar med individer och par för att hjälpa dem att hitta njutning igen i sina sexuella relationer.

Vilka är komplikationerna av vaginism?

Vaginism kan påverka ditt sexliv och dina relationer med din partner. Det kan påverka din mentala hälsa, vilket leder till ökad ångest. Om du försöker bli gravid kan vaginism göra det svårare att bli gravid.

Förebyggande

Hur kan jag förebygga vaginism?

Vi vet inte vad som får vissa människor att utveckla vaginism. Det finns inte heller något känt sätt att förhindra det.

Utsikter / Prognos

Vad är prognosen (utsikterna) för personer med vaginism?

Många personer med vaginism upplever inte längre problemet efter behandlingen. Men framgångsrik behandling tar tid, så du måste ha tålamod. Kom ihåg att det är möjligt att ha tillfredsställande och njutbara sexuella interaktioner genom att göra andra saker som inte utlöser vaginism.

Att leva med

När ska jag ringa läkaren?

Du bör ringa din vårdgivare om du upplever:

  • Genital irritation eller klåda.
  • Smärtsamt samlag.
  • Smärtsam urinering (dysuri).
  • Ovanlig eller illaluktande flytning.
  • Vaginal rodnad, ömhet eller svullnad.

Vilka frågor ska jag ställa till min läkare?

Du kanske vill fråga din vårdgivare:

  • Varför upplever jag smärta vid penetration?
  • Vilken är den bästa behandlingen för mig?
  • Hur kan jag göra sex mer njutbart?
  • Är det troligt att vaginismen blir bättre eller sämre med tiden?
  • Kommer stöd för psykisk hälsa, som rådgivning, att hjälpa mig?

Publicerat: 2024-03-19
Senast uppdaterat: 2024-11-07

För att säkerställa att innehållet på Kliniklistans webbplats är pålitligt, uppdateras texterna regelbundet och faktagranskas av våra medicinska experter.

Vår redaktionella process